- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
123

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i2a

För tillsyn af soldattorpens häfd och skötsel voro anbefallda laga syner och
ekonomiska besiktningar. Den laga synen utsattes af konungens
befallningshafvande och utfördes af länsmannen jämte en nämd i närvaro af kompanichefen,
eller annan officer som s. k. kronoömbud. Dylik syn skulle alltid hållas vid
soldatens af- och tillträde till torpet eller på begäran af de militära
myndigheterna, då ådömd reparation eller arbeten vid torpet ej godvilligt fullgjorde af
rotehållarne och skedde på deras bekostnad.

Den ekonomiska besiktningen ägde rum för hvarje torp hvart tredje, mot
slutet hvart femte år, och hade till uppgift att tillse’, huru soldaten vårdade och
skötte sitt torp och om laga syn eller större reparationer, som skulle utföras af
rotehållare voro af nöden; de mindre reparationerna va.r soldaten skyldig att själf
verkställa.

Besiktningen utfördes på högsommaren, för att äfven jordens häfd skulle kunna
iakttagas, af kompanichefen eller annan officer, vanligen med fanjunkaren som
protokollsförare, och det förda protokollet meddelades rotehållarne i afskrift. Till
både laga syn och ekonomisk besiktning kallades alla rotehållare, som hade del
i roten, och kunde dessa uppgå för endast en rote till 30 stycken eller ändå flera,
men en af dem var alltid rotemästare, d. v. s. rotens ordförande och
förtroendeman, till hvilken såväl soldaten som militära och civila myndigheter hade att
i första hand vända sig rörande rotens angelägenheter.

Inom Örebro län skedde legning af rekryter efter den s. k. skofin rättningen.
Därmed menas, att rotehållarne slutit sig tillsammans och bildat en kassa,
hvarifrån legan utbetalades, när en vakans skulle återbesättas vid något af
kompani-erna inom länet. Härigenom blef rekryteringstungan jämt fördelad på rotarne
och lika för alla. I annat fall kunde ju hända, att en och samma rote på kort
tid finge ensam utbetala lega flera gånger, om roten t. ex. genom soldatens dödy
vanfrejd, rymning, oduglight till krigstjänst på grund af sjukdom eller andra
omständigheter gång efter annan blifvit vakant.

För de 38 rotar, som tillfördes Örebro kompani från Västmanlands regemente
vid omorganisationen 1893 utbetalades för hvarje rekryt, som antogs, en särskild
lega af ej mindre än 400 kr. från Västmanlands knektelegomedelskassa, förutom deri
han erhöll af rotehållarne. Af dessa 400 kr. fick rekryten själf disponera 100, och
resten insattes för hans räkning på en särskild postsparbanksbok, s. k. bostadsbok,
men blefvo ej hans egendom förr än efter 15 års tjänst. Om han dessförinnan
erhöll afsked, bekom han af denna bostadsbok endast de upplupna räntorna och
kapitalet återgick till knektelegomedelskassan. Då dessa soldater äfven hade en
postsparbanksbok, däri årliga insättningar skulle göras i likhet med gällande
bestämmelser för alla, så hade en dylik knekt vid afskedet efter 30 tjänsteår en afsevärd
summa inbesparad, ty någon uttagning å dessa böcker, vare sig kapital eller ränta,
fick ej äga rum förr än vid afskedet.

kompani expeditionen skulle alltid föras af en officer. Minst halfva året var
kompanichefen själf tjänstförrättande och den öfriga tiden delades upp på de
öfriga officerarne på kompaniet; som biträde i expeditionen tjänstgjorde
fanjunkaren. Expeditionsföring ansågs för en mycket viktig tjänstegren och det hölls
noga på, att de yngre officerarne tidtals beordrades därtill. Mångskrifveri och
pedanteri i expeditionsarbetet var allmänt förhärskande och en "skicklig
expedi-tionskarl", d. v. s. den som lyckades inkrångla och förtynga detsamma, hade stor
pondus på regementet.

Tjänsten på roten ordnades af kompanichefen enligt de anvisningar, som
lämnades i tjänstgöringsreglementet samt de. särskilda föreskrifter, som möjligen
utfärdats af regementschefen, men för öfrigt efter hans eget hufvud.

tör expeditionsföringen och tjänsten på roten uppkommo så småningom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:42:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strokirk/1/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free