- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 7. 1913 /
328

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

328

tolkas äfven det »svårknäckta» namnet Tierp (Uppland). Daphne
mezereum spelar stor roll som lionungsväxt, och lived skulle sålunda
ha betydt »biskog».

I det föregående hafva vi uppehållit oss vid ortnamn, som
härleda sig från namn på träd, buskar samt i något afseende nyttiga
växter. I dessa fall kan artens bestämning anses någorlunda säker.
Annat blir förhållandet, då vi komma till örterna. Ty man har
äfven namn, som tyda på dylika.

Beträffande örterna spela liera omständigheter in. I det
föregående har påpekats, hurusom folkliga »kollektivarter», hvar och en
omfattande flera »vetenskapliga» arter, äro mycket vanliga. För
idegranens vidkommande ha vi nyss sett, att denna växt har flera
namn af olika ålder och utbredning. Härtill kan läggas de
dialektiska skiljaktigheterna. Dessa frågor ha nyligen behandlats af
en dansk folklorist, Marius Kristensen. Jag vill anföra några af
hans exempel.

»Ljung» på folkspråket kan enligt Kristensen (sid. 45) beteckna
följande växter: Callnna vulgaris, Erica tetralix, Andromeda-arter,
Azalea procumbens, Arctostaphylos-arler, Buxus sempervirens, Myrtillus
nigra, Empetrum nigrum, möjligen också Dryas octopetala och Rubus
arcticus. Härtill kan läggas, att Ononis (förmodligen menar förf. den
taggiga 0. repens) i Skåne kallas »ljungpinnar» och Pulsatilla
verit al is i Halland »ljungsnören». I Danmark räknas hit också två
lafarter, Cladina rangiferina och Cornicularia aculeata. Mer eller
mindre gemensamma drag hos alla dessa »elementararler» är, att
de äro halfbuskar, bibehålla sina blad året om samt växa på hedar.
Att folkmedvetandet sammanslår Petasites officinalis och Tussilago
farfara, torde vara förlåtligt de tider, då växterna ifråga icke blomma.
»Skräppa» kallas på västgötamål Petasites officinalis och möjligen
också en del andra växter; i Danmark omfattar »arten» utom den
nyssnämnda växten äfven Lappa-arter, storväxta Jiumex-arter samt
Nasturtium armoracia. Att sådana »släkten» som »tistel», »lök»,
»lilja» m. fi. ha många »arter» känna vi alla. Med »pors» menar
man i olika delar af Sverige Myrica gale och Ledum palustre.
Kristensen tillägger Andromeda polifolia, Betula nana, möjligen
också Erythræa Centaurium samt, på grund af deras egenskaper
som ölkryddor, Origanum vulgare och Hypericum per foratum; Jnula
pulicaria kallas i Blekinge »brudgumspors». Till släktet »lök»
lägger den folklige botanisten äfven »kabellök» Caltha palustris, och
— på Själland och Falster — »rede-» eller »reveløg», Convolvulus arven-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:01:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/7/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free