Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosmos och kaos. Av Ansgar Roth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prof. V. Bjerknes, Bergens geofysiska institut.
B. har visat, att luft- och vattenmotorer kunna beräknas
enligt elektrodynamikens formler och därmed banat väg
för tekniska konstruktioner av Flettnerrotorns typ.
Pfoj. Adolf Miethe, Berlins tekniska högskola.
Guldmakeriets problem löstes i april 1924 av M., som av
en tillfällighet funnit guld i beläggningen på insidan av
en kvicksilverlampa. Experimentets rätta tolkning
är ännu omtvistad.
En sådan beskjutning kan kanske få en oväntad verkan. En tillräckligt intensiv
kollision kan medföra, att projektilen, d. v. s. alfapartikeln, hindes vid kärnan och icke
återstudsar, såsom hittills alltid antagits. Resultatet bleve i så fall en ny atomkärna
med större massa och högre laddning — ett nytt grundämne. En sådan syntes vore
för forskningen av långt större betydelse än de alkemiska adepternas glömda konst
och även i handeln sannolikt värdefullare än »de vises sten».
De elektriska och magnetiska krafternas analogi.
Den 9 maj 1924 höll den kände norske fysikern och meteorologen professor
V. Bjerknes inför Royal Institution i London ett föredrag, som väckt ett enormt
uppseende inom såväl vetenskapliga som tekniska kretsar. Prof. Bjerknes refererade
därvid de teoretiska och experimentella undersökningar, som för många år sedan
utförts av hans fader, C. A. B. Bjerknes, och sedermera fullföljts av honom själv i
syfte att uppspåra den märkvärdiga analogi som råder mellan rörelserna inom en
vätska och de elektromagnetiska krafternas spel i »etern». Resultaten visa en
fullständig motsvarighet i geometriskt hänseende och även i dynamiskt —- med den
väsentliga skillnad, att de alstrade krafterna få motsatt tecken: positiva magnetpoler
bortstöta varandra, men två pulserande kroppar i samma svängningsfas verka
attraherande; två likriktade elektriska strömmar attrahera, men två roterande cylindrar
med samma vridningsriktning repellera varandra. Men bortsett härifrån, är likheten
så fullständig, att den klassiska elektrodynamikens formler efter en enkel
transformation kunna tillämpas vid beräkning av propellrar, turbiner och aeroplan!
I denna »vidunderliga harmoni» mellan skenbart helt olikartade fenomen ser
prof. Bjerknes ett av den nutida naturforskningens betydelsefullaste rön, vars
innebörd det tillkommer en framtida Faraday att tolka. Den norske vetenskapsmannens
djärva idéer, som från tekniskt håll mottagits med förklarlig skepsis, ha redan firat
en glänsande triumf — Flettnerrotorn.
— 93 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
