Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Italia»-tragedien. Av amanuensen Ansgar Roth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gren, som nu stod vid rodret, lät fartyget göra en sväng åt väster över Äppelviken
och kastade där ned ett brev till sin moder, vilket tog mark helt nära hennes
bostad i villastaden.
Från Stockholm styrdes kosan åt nordöst mot Vadsö. Ehuru vädret nu var
klart och lugnt, råkade fartyget av okänd anledning åter vilse, kom för långt åt
öster och beskrev några underliga öglor över finskt område, vilka märkvärdigt
nog ej omnämnas av expeditionens historiograf, prof. Behounek. Antagligast är
kanske, att luftskeppet liksom i Mähren råkade in i ett gebit, där radiopejlingen
var missvisande. Sedan man åter fått rätt kurs, nåddes emellertid Vadsö, där
»Italia» förtöjdes kl. 8,45 följande morgon för påfyllning av gas och bensin.
Vistelsen i Vadsö, som beräknats till tre å fyra timmar, utsträcktes på grund
av ogynnsamt väder till trettiosex. Till sist måste man ändock ge sig i väg,
emedan vindstyrkan blev för stor, så att luftskeppet löpte fara att slungas mot
masten och förstöras. Allt gick emellertid över förväntan väl. Starten gick vid
9-tiden på kvällen den 5 maj, kl. 4 följande morgon passerades Björnön och på
middagen nåddes målet i Kingsbay, där »Cittå di Milanos» besättning och en
liten trupp italienska alpjägare (under befäl av kapten Sora) väntade vid
hangaren. Landningen blev på grund av stark motvind ovanligt svår; fqrst efter
klockan sju mojnade vinden så pass, att luftskeppet kunde införas i hangaren.
Färden från Stolp hade då varat i 82 timmar, och var och en av deltagarna hade
under denna tid knappast sovit mer än fem å sex timmar i etapper på en halv
till en hel timme. General Nobile, själv outtröttlig, ställde nästan omänskliga
krav på sina färdkamraters uthållighet.
»Italia»-männen inkvarterades nu ombord på »Cittå di Milano», som redan
förut var överbefolkad. Där fanns även en personal för hydrologiska och
fysikaliska arbeten under ledning av prof. Tenani. Fysikern prof. A. Nobile,
generalens broder, som redan i mars anlänt till Spetsbergen med »Hobby», förestod
den meteorologiska stationen i Kingsbay, där ett rikt material insamlats. På
»Cittå di Milano» fanns en fullständig uppsättning av apparater för mätningar
av jordmagnetismen och tyngdkraften samt för hydrografiska undersökningar.
Härtill kommo nu Behauneks utrustning för observationer av luftelektriciteten och
den »genomträngande strålningen» samt Pontremolis magnetiska instrument,
varjämte Malmgren kompletterade och övertog de oceanografiska apparaterna. Man
måste således erkänna, att den vetenskapliga utrustningen var ganska
omfångsrik, även om man kanske icke är benägen att instämma med prof. Behounek,
som vill göra gällande att resultaten av de geofysiska forskningarna på »Cittå
di Milano» och »Italia» äro sådana, att de allena rättfärdiga hela expeditionen!
Nobile syftade i varje fall vida högre. Sedan luftskeppet, som under den sista
svåra färden fått åtskilliga skavanker, åter reparerats, vidtogos förberedelser för
de arktiska forskningsfärderna. Men vädret var nästan utan avbrott mycket
ogynnsamt; Malmgren, som bearbetade de dagliga rapporterna, blev för varje
dag allt mera missnöjd. »Det var verkligen», skriver Behounek, »som om ett
oblitt öde vilat över oss, och hela expeditionen var ifrån början ända till det
tragiska slutet en enda kedja av olyckshändelser och besvärligheter.»
Ehuru det dåliga vädret fortsatte, gjorde Nobile den 11 maj ett försök att
uppnå Nikolaus II :s land. Meningen var att låta ett par man, bland dem dr
Malmgren, gå ned på isen för att utföra lödningar och andra undersökningar.
— 208* —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
