Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning. Av redaktör Pelle Löfström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reguljära trafikflyget, i det att den fria konkurrensen fick vika för
pooltrafik-avtal, vilka ofta begränsade en utländsk konkurrents handlingskraft och
rörelsefrihet.
Det första tecknet på att ABA—SlLA-sammanslagiiingen skulle aktualiseras
under året var att ABA:s samarbetsavtal med SILA sades upp den 31 mars att
träda ur funktion ett år senare. I början av juli tillkallade
kommunikationsministern fem sakkunniga, som under överståthållare Torsten Nothins ordförandeskap
fick i uppdrag att utreda frågan om organisation och finansiering av den
reguljära svenska luftfarten. De sakkunniga var förste vice talman Gränebo samt
riksdagsmännen ombudsman O. Andersson, kammarherre Dickson, folkskollärare
Malmborg och stadsbibliotekarie G. V. Nilsson. Utredningskommittén gjorde de
mest vidsträckta utlandsresor som en svensk sakkunnigkommission någonsin
torde ha företagit, nämligen till Danmark, Norge, England, Frankrike, Schweiz
och Amerika, och kunde enligt direktiven i statsrådsprotokollet framlägga sitt
betänkande ovanligt raskt. Redan den 28 november överlämnades utredningen till
kommunikationsministern, som säkert icke var ovetande om att han inte bara
fick motta ett teoretiskt betänkande utan i lika liög grad resultatet av ett
grann-laga medlingsarbete och ett praktiskt förslag till sammanslagning, som redan i
princip accepterats av de tre parterna — ABA, SILA och staten.
De sakkunniga hade kommit fram till vad de kallade »ett frivilligt samgående
mellan ABA och SILA» — ett uttryck som med hänsyn till det ganska
tvångsmäs-siga utgångsläge SILA hade väl inte kunde
betecknas som direkt adekvat — vari
tvistefrågan om utslagsrösten i styrelsen
lösts på så sätt att statsintressena tillsatte
den utslagsröstbegåvade ordföranden i
styrelsen medan den privata hälften
svarade för tillsättandet av
ordförandeposten i det arbetsutskott, som skulle svara
för den aktuella skötseln av det nya och
aktiekapitalmässigt mer än fördubblade
ABA. 60 miljoner kronor hade utredarna
tänkt sig som nödvändigt kapital för det
gemensamma svenska flygföretaget, varav
staten skulle få en A-aktieserie och det
enskilda intresset en i nästan alla
avseenden likvärdig B-aktieserie. Enda
skillnaden gällde uppsägningen av den
ekonomiska gemenskapen, vilken visserligen
kiinde påkallas av båda parter men som
var ensidig så till vida att vid en
upplösning endast staten förutsattes få rätt till
inlösen. En tidsgräns för denna inlösen
fixerades av de sakkunniga, som ansåg
att arrangemanget med ett
fifty-fifty-bolag borde äga bestånd minst tre år,
innan någon inlösen kunde påfordras.
Redan i 1947 års luftfartsutrednings
betänkande skymtade den andra stora
sammanslagningsidé, som flygåret förde med
sig, nämligen i den uppfattning som
uttrycktes beträffande det skandinaviska
samarbetet, vilket enligt de sakkunniga
188
Världens största bombplan — år 19b7 — var
Consolidated Vultees XB-36. Ena
landningslijii-let ovan ger ett visst intryck av storleken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
