- Project Runeberg -  Svensk-tysk ordbok /
viii

(1966) [MARC] - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anvisningar för begagnandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Genitivändelsen anges av praktiska skäl främst i .samband med pluraländelsen
vid substantiv efter 5:e och (beträffande maskuliner och neutrer) 6:e deklinationen,
dessutom ofta i andra fall med oregelbunden böjning eller avvikande stavning. Ex.:
bonde Bauer -s -n el.-n -n m (== gen. Bauers, pl. Bauern el. gen. Bauern, pl. Bauern)
assistent Assistent -en -en m, -in -nen /, Gehilf|e -n -n m, -in -nen / (i maskulinum

alltså: gen. och pl. Assistenten resp. Gehilfen; i femininum: pl. Assistentinnen

resp. Gehilfinnen)

1 komma Komma -s -s el. -ta n (= gen. Kommas, pl. Kommas el. Kommata)
toddy Toddy -[s] -s m (= gen. Toddy el. Toddvs, pl. Toddys)

kamera Kamera -s / (femininer får ingen genitivändelse, endast pluralisändelse)
krokus Krokus - -[se] m (= gen. Krokus, pl. Krokus el. Krokusse)
tanke Gedanke -ns -n m (= gen. Gedankens, pl. Gedanken)
hat Haß gen. Hasses m

Verbalsubstantiv på -ande, -ende, -[n]ing (som normalt översätts
med substantiverad infinitiv i tyskan) upptas vanligen endast då de har konkretare
eller mer speciell betydelse. I vissa fall har direkt hänvisning (utan översättning)
gjorts till ifrågavarande verb.

Ett urval av de vanligaste egennamnen har medtagits; särskilt har
uppmärksammats sådana fall, då det svenska ordet och det motsvarande tyska ej
överensstämmer till formen. Stavningen av de geografiska namnen följer i regel den
i Nordisk skolatlas använda. Bestämda artikeln utsätts i tyskan vid namn, som
ensamma (utan bestämning) har artikel, i andra fall utsätts endast vanlig
genus-beteckning (Schweiz npr die Schweiz; däremot: Tyskland npr Deutschland n).
Namn, som består av två ord, bör i regel sökas under det första ordet {Döda havet
alltså på död).

I fråga om vissa tyska sammansatta adjektiv (och particip) av bl. a. typen
blaugestreift (blårandig) gäller allmänt, att hopskrivning brukas i attributiv ställning
(ein blaugestreifter Stoff), när förleden — såsom i de flesta fall — har huvudtonen,
men särskrivning i predikativ (der Stoff ist blau gestreift), i anslutning till den här
vanligen inträdande fördelningen av betoningen. Vanligen anförs dock (ss. under
blårandig) endast den attributiva formen som översättning, i regel då betecknad
at.tr. Jfr även t. ex. under svår- med bl. a. typexemplen svårantöndlig och
svor-anskaffad. — Beteckningen pred. anger i regel, att den tyska översättningen kan
användas endast i predikativ ställning (jfr spiknykter).

Såsom adjektiv betecknas även vissa particip med självständigare (speciell)
betydelse, vilka upptagits som egna uppslagsord.

R ä k n e o r d e n har disponerats så, att de sammansättningar, avledningar och
exempel, som bildas lika för flera grundtal och ordningstal, i allm. har placerats
på fem, femte, femtio osv. (med sammansättningar och avledningar). Dylika
uttryck, som saknas under de andra räkneorden, bör sålunda sökas under fem osv.
(talrika hänvisningar har insatts för att underlätta sökandet).

Vid placeringen och behandlingen av svenska enkla verb med betonad partikel
(s. k. lös sammansättning, t. ex. lägga ned) och motsvarande fast sammansatta verb
(nedlägga) har hänsyn tagits främst till naturligt, ledigt språkbruk. Full enhetlighet
torde emellertid knappast kunna uppnås, varför ord och betydelser, som saknas på
det ena stället, bör sökas på det andra (vanligen har hänvisning insatts).

Vid tyska verb sammansatta med durch, um, unter, über har i ordboken
betoningsaccent utsatts i infinitivformen (t. ex. durchgehen, unterziehen), varigenom även lös
(skilj b ar) resp. fast (oskilj bar) sammansättning anges.

Av adjektiv regelbundet bildade adverb på -t uppförs ofta såsom exempel
(utan egen ordklassbeteckning) under adjektiviska uppslagsord. Viktigare adverb
(liksom beträffande adjektiven även viktigare komparativ- och superlativformer)
återfinns vanligen på egna uppslagsord.

Uppgift om kasus vid preposition ges dels i prepositionsartiklarna (antingen
direkt med liten stil eller genom exempel), dels under berörda substantiv, adjektiv
och verb, särskilt då tvekan kan föreligga.

VJ II

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:10:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svde1966/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free