- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
415

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STUDENTMÖTESFRÅGAN 1844. 415

ett tal, talet gjorde verkan, hela hopen utströk sina namn,
utom en enda person, vännen Dahlberg, gemenligen Thjasse
kallad, hvilken nu efter denna dagen fick ett nytt vedernamn,
»den siste Vestmanländingen». Det kan nog så varit, att jag
kanske fick rykte om mig att hafva tillstält detta upptåg.
Men om sådant rykte fans, så var det osant. Jag var nöjd
med saken, men jag gillade icke sättet.

Antalet affällingar från sällskapet var mycket stort, men
så stort var det icke, att ej de, som stodo qvar, voro så många,
att de väl skulle kunnat företaga resan. Men emellertid spridde
sig ett allmänt tal, att efter de många utstrykningarna måste
all fråga om studentmötet förfalla. Så tänkte ultraskandina-
visterna sjelfva; de fattade sitt nödtvungna beslut att inställa
resan, och jag fick nöjet att derom underrätta Geijer.

På denna punkt stod saken i slutet af mars månad. Men
i april inträffade ett omslag, och den person, som var - åt-
minstone till en stor del - en ofrivillig orsak dertill, var en
man, från hvilken man allra minst kunde vänta något sådant.
Denne man var Atterbom.

Man var nu derhän kommen, att det betraktades såsom ett
politiskt rabulisteri, om resan till Köpenhamn kom att ega rum,
och den beskyllningen har väl aldrig någon menniska gjort
mot Atterbom, att han skulle varit en politisk pratmakare i
den flacka liberalismens tonart. Han var i högsta grad »lojal»
och »devouerad» i sin tillgifvenhet för monarkien och det rege-
rande konungahuset. Ingalunda ville han locka studenterna
till något upptåg, som skulle varit för konungen obehagligt
och i politiskt afseende betänkligt. Men icke desto mindre
blef nu Atterbom den, som mot sin vilja tände upp den eld,
som slocknad var. En ströskrift utkom med titel: »Om Skandi-
naviska föreningen och studenttåget från Üpsala till Köpen-
hamn. Några ord af Atterbom.» Författaren begynner med
att erkänna fulla giltigheten af de skäl, för hvilkas skull resan
nu var blifven instäld, han ville således visst icke vara en
tillstallare af nya reseplaner, men han talar på samma gång
om vissa tidningsartiklar, i hvilka studenternas tillämnade
företag hade varit öfverhopadt med oförtjent smädelse och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free