Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Oskar I:s regeringstid - 7. Qvarnström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488 GEORG NORDENSVAN
omtalas av sina elever som en utmärkt lärare. Han nöjde sig ej med att teckna
upp åt eleven en abstrakt figur med klassiska kroppsformer, utan han lärde
de unga att se på modellen och så noggrant som möjligt avbilda det de sågo
utan att idealisera. Sandberg hade som lärare strävat till samma mål som
Qvarnström nu, men Qvarnström var Sandbergs överman i teckningens konst. Han
var en lärare, på vars blick och vars omdöme eleverna lärde sig att lita.
Själv arbetade han under sitt första skede som skulptör dels på allegorier,
helst i relief, dels på nordiskt-mytiska bilder, dels på utkast till porträttstatyer.
På utställningarna 1843, 45 och 48 gav han allmänheten en överblick av
sina uppslag och sin motivkrets och en inblick i sin konstnärliga karaktär.
Han uppvisade dekorativa statyer (Årstiderna), reliefer (Dygnets fyra stunder),
en skiss till Korsnertagningen, genrestaty etter och historiska figurer (Birger
Jarl, Karl X, Karl XII), 1848 även en "mindre porträttstaty" i gips av Tegnér,
som Anckarsvärd fann "mästerlig och knappt överträffbar i konception och
komposition".1 Akademien kunde i sin årsberättelse omtala, att den "på enskilda
subskribenters bekostnad lärer komma att uppresas, efter all anledning i Lund".
Att uppdraget gavs åt "vårt lands tredje skulptör" hade närmast sin grund i
den omständighet, att Fogelberg var för flera år framåt upptagen av sina tre
monumentalstatyer. Fogelberg upplät den stora ateljén i skulptörbostället åt sin
yngre rival och i april 1850 stod Tegnér färdig.
Omgiven av alla sina gipser kände sig Qvarnström likväl överflödig hemma.
Efter att ha fullbordat Tegnérstatyn reste han 1850 till Paris, stannade där 2 år,
gjorde skisser till statyer över Linné och Berzelius samt modellerade statyetten
"Napolitansk fiskargosse".
Den sistnämnda kostade honom mycken möda. Han yttrade 1852, att han
"på 10 år icke behandlat någon naken manlig figur".
Efter sin återkomst från Paris blev Qvarnström ordinarie professor i
teckning och 1853 akademiens direktör efter Sandberg. Han begärde emellertid åter
tjänstledighet och reste ur landet. I Lund avtäckte han Tegnér och i Munchen,
där han sedan slog sig ner, tog han på allvar itu med Berzelii staty, som
Vetenskapsakademien givit honom i uppdrag att utföra.
Sedan Berzelius blivit färdig och gjuten ej mindre än tre gånger, innan
han kunde gillas, drog sig Qvarnström ned till Rom, tog där vård om Fogelbergs
konstnärliga kvarlåtenskap och mottog sin utnämning till dennes efterträdare
som kungl, statybildhuggare, innehavare av den officiella skulptörsysslan i
Sverige.
Qvarnströms biografer betona med all rätt hans självständighet som
konstnär och som människa. Men det väcker blandade känslor, då man finner det
framhållet som något särskilt beaktansvärt, att han aldrig nedlät sig till att gå
1 Brev till Södermark 31(!) april 1847.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
