Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Oskar I:s regeringstid - 14. Konstlivet hemma - Akademiens utställning 1850
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR I:s REGERINGSTID 515
Qvarnström yrkade 1854, att för museet borde inköpas de avlidna
konstnärernas bästa alster. Han nämnde särskilt såsom lämplig att förvärvas någon
tavla av Wickenberg - helst "alla de få arbeten från hans bästa period, som
finnas i Sverige" - och likaså några av Sandbergs, Blommérs och Lindholms
bästa arbeten. Pilo, Roslin och de äldre borde ej heller glömmas.
Året förut hade akademien begärt att Kungl. Maj :t måtte föreslå ständerna
att anvisa ett årligt anslag av 6,000 rdr bro till inköp av svenska konstnärers
arbeten.
Summan reducerades den gången till 6,000 rdr bro, fördelade på 3 år
att användas efter Kungl. Maj :ts gottfinnande. Av riksdagen 1856-58 höjdes
likväl summan på akademiens begäran till 6,000 rdr rmt årligen. Inköpen lades
av Kungl. Maj :t i akademiens händer. Akademien hade att för varje gång
föreslå, hur anslaget - som gällde levande svenska, norska och danska
konstnärers arbeten - borde användas. Inköpsnämnden bestod från 1858 till 1872
av akademiens samtliga ledamöter och hedersledamöter jämte 6 av akademien
valda personer.1
Trots klagan över konstnärernas fåtalighet svälla utställningarna.
Uppvisningen 1848 räknar 230 nummer, 1850 är man uppe till siffran 346, 1853
till 371.2
Särskilt betydelsefull blev utställningen 1850. Den svällde nämligen ut till
en skandinavisk exposition. Förut hade ett och annat norskt, danskt och tyskt
namn förekommit bland utställarna. Denna gång blev tillströmningen ansenlig
(93 nummer). Bland danska deltagare voro Marstrand, Constantin Hansen,
Exner, Frölich, Monies, P. C. Skovgaard, Sonne, Sörensen, Vermehren, Vilhelm
Melbye m. fl. samt skulptörerna Freund och Bissen, medan Norge
representerades av Dahl, Fearnley, Tidemand, Gude, Cappelen, Eckersberg, Bodom, Lund
och andra. Flera av dessa norrmän representerade modern tysk skola. "Dessa
arbeten", skrev Edvard Bergh långt efteråt,3 "målade i Dusseldorf i en helt
och hållet nordisk karaktär, voro fullkomligt olika de nästan uteslutande från
Italiens natur och folkliv hämtade ämnen, med vilka våra konstnärer hittills
prytt utställningarna hos oss."
Norrmännens gästbesök i Stockholm gav signal till en svensk utvandring
till Dusseldorf. Denna tog sin början redan samma år. De traditionella
upp-fostringsåren i Italien ansågos hädanefter ej nödvändiga, akademiens
stipendiater stannade ej som förr där i åratal och det var ej därifrån, de hemförde
sina starkaste intryck.
1 Vid det första statsinköpet - 1856 - förvärvade staten "Gustav II Adolfs död" av
Wahlbom (2,700 kr.), "Fjällandskap med vattenfall" av M. Larsson (1,200 kr.), "Landskap
från Dalarne" av Stack (1,500 kr.) och "Flicka med en apelsin" av Amalia Lindegren (375 kr.).
2 Dessa siffror enligt ett akademien tillhörigt exemplar av katalogerna, som Nyström
försett med några handskrivna tillägg.
3 I Ny illustrerad tidning 1866.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
