Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Karl XV:s tid. De gamla och de unga - 1. De gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL XV :s TID. DE GAMLA OCH DE UNGA 91
ens dylika tavlor, där han än målar i bysantisk stil på guldgrund, än håller fast
vid nazarenernas smak, som närmar sig hans egen, tala till den nordiske
kyrkobesökaren det lättfattligt enkla språk, som denne söker i en altarbild.
Han fick visserligen sälja en och annan duk - även till museet och till
konungen, och en välvillig kritiker fann "Backantinnor, som fasthålla en ung
.satyr", "påminna något om Tizian".1
Slutligen blev hemlängtan honom för stark och på hösten 1867 återvände han
till Rom. Den gamle radikalen och prästhataren övergick där till katolska läran.
Ett par kyrktavlor var det sista han målade. Han dog på Ospedale S. Spirito
den 2 februari 1868. Hans änka gifte om sig med en kafévärd.
I ännu högre grad överflödig fann sig Charles Pierre Mazer i Stockholmslivet.
Han hade en gång långt förut sökt sin lycka där - det var i mitten av
1830-talet. Hans skarpt karakteriserade porträtt hade då ej skaffat honom marknad.
Sedan hade han varit försvunnen under många år, hade levat sin lyckligaste tid
i Finland, hade gjort resor i Ryssland och Kina, dök så åter upp i Stockholm
och överraskade på akademiens utställning 1858 med studier efter naturen från
Kiachta och med en större målning "Kinesisk köpman med sina bokhållare".
Denna målning jämte flera andra frukter av resan till Östasien - Procession
av poper, Rökande kineser m. fi. - återkommo på den retrospektiva utställningen
1921 och överraskade även då. I sin tids svenska konst stå de helt ensamma för
sig. Radikala i ansatserna äro de, teckningen svag, perspektivet avigvänt -
antagligen under intryck av kinesiska målningar - färgerna fula var för sig
och fult sammanställda. Men de blodlösa, skinntorra figurerna äro ytterligt
träffsäkert, rentav äckligt karakteriserade. En gatscen från Kina, som stannat vid
första anläggningen, överraskade genom mjukt sammanställda toner, helt och
hållet främmande för de genomförda målningarna.2
I Stockholm slog han sig på fotografi, levde utanför konstnärsvärlden, förblev
en originell man, vän av hetsiga debatter, i alla väder eldfängd och explosiv.
1876 - året innan Plagemann for till Rom - reste Mazer till Paris. Hans
äventyrliga levnad varade till 1884, då han dog i Neapel.
En annan flyttfågel - Egron Lundgren - kommer till Sverige på gästbesök,
trivs utomordentligt väl så länge sommaren varar, försöker sätta sig in i
Stockholmslivet, förargas på sitt stillsamma sätt över den fornnordiska konst, som
är på modet, och undrar om den skall överleva krinolinerna. Någon gång
bevistar han ett sammanträde i Konstnärsklubben, där det går stillsamt och
fredligt till och där sexan är aftonens huvudnummer. Han träffar kamrater från
urtiden, Palm, Stack, Scholander, Dardel. Varpå han packar sin kappsäck och
far till Egypten eller Italien.
1 Illustrerad tidning 1861, n:r 24.
2 Nationalmuseum äger - förutom porträtt av Mazers moder och av en annan dam - en
mängd med säker hand utförda studieteckningar från Ryssland: typer, dräkter,
träarkitektur o. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
