- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
117

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelser ur Sveriges sagoålder - Sagan om Ragnar Lodbrok och hans söner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skepp och manskap. Ragnar villfor sönernes begäran,
hvarpå de foro till hafs, hafvande många strider
och beständig seger, så att deras folk och egodelar
alltjemt ökades.

Ivar sade sig då vilja, att de höllo sig dit,
hvarest vore att finna mera motstånd, så att man
rätt kunde röna deras raskhet. Bröderne sporde,
hvarest han visste det ställe vara, der sådant månde
ernås. Ivar nämnde staden Hvitaby. »Der är», sade han,
»ett stort offerställe, och hafva många sökt det,
men ingen kunnat vinna staden. Äfven vår fader Ragnar
har måst med oförrättadt ärende vända från den staden
tillbaka.» Bröderne genmälte: »Då månde der antingen
besättningen vara mycken och dertill tapper, eller
också vara andra svårigheter. Dock månde du råda häri,
om vi skola hålla dit eller ej.»

Nu hålla Ragnars söner till Hvitaby. När de tagit
landfäste, höllo de rådligast att lemna något manskap
qvar till skeppens försvar, och förordnades dertill
yngste brodern Ragnvald med tillräckligt folk. Ty
Ragnvald ansågs för sin ungdoms skull ej vuxen de
rön, som de andra väntade att aflägga. – Innan
de nu begåfvo sig upp mot borgen, berättar Ivar,
att der på borgen funnos tvänne qvigor, hvilka voro
så förtrollade, att ingen mäktat stå dem emot eller
fördraga deras råmande. Han bad bröderne dock »värja
sig det bästa de kunde och ej låta skrämma sig, ty
trolldomen hade ingen fara med sig.» – Derpå ställa de
sitt manskap i ordning och draga upp mot borgen. När
så männen på borgen blefvo dem varse, släpptes
qvigorna lösa, och lupo de fram med häftigt råmande
och så elakt läte, att hela hären förskräcktes.

Detta ser Ivar, der han bäres omkring i striden på
sköldar, och beder männen gifva sig en båge. Sedan
han fått den, skjuter han qvigorna till döds, hvarpå
skräcken försvann från hans folk och striden tog en
annan vändning. – Emellertid tog Ragnvald till orda,
der han var på skeppen, och talade till sitt folk:
»Sälle äro de män, hvilka hafva slik skämtan som nu
mina bröder. Mig och eder hafva de lemnat qvar här,
på det berömmet och äran måtte tillfalla dem allena;
för den skull skola vi af eget råd gå dit upp.»
De gjorde så, och Ragnvald gick så hårdt fram i
striden, att han innan kort föll. De andre bröderne
inträngde emellertid i borgen, och blef der en hård
strid, som lyktades så, att borgfolket tog till
flykten och förföljdes ett stycke inåt landet. Derpå
borttogo de all lösegendom, uppbrände husen, nedbröto
borgen och höllo så derifrån med sina skepp.

Den tiden rådde öfver Sverige en konung vid namn
Östen Beli, och hade han en enda dotter Ingeborg,
som var mycket skön och vän. Konung Östen var mäktig
och dertill mycket klok samt hade sitt hufvudsäte i
Upsala. Tillika var han en så ifrig offerman, att
ingenstädes i Norden var ett så idkeligt offrande
som i Upsala på hans tid. I synnerhet dyrkade man
och offrade till en ko, som hette Sebelja, och för
den orsakens skull mäktade ingen med framgång anfalla
konung Östen. Ty när en fiende kom, stäldes Sebelja
framför hären, och knappt hade hon rusat framåt och
låtit höra sitt råmande, förr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/1/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free