- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
12

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1809, 1810

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Riksdagen 1809, 1810.



Å utsatt dag, den 1 Maj 1809, samlades ständerna,
då landshöfdingen öfver Kalmar län, generalmajoren
friherre Michael Anckarsvärd nämndes till
landtmarskalk, grosshandlaren i Stockholm, direktören
vid förra ostindiska kompaniet Hans Niklas Schwan till
borgareståndets och hemmansegaren Lars Olsson från
Bohuslän till bondeståndets talman. Erkebiskopen
Jakob Axelson Lindblom var sjelfskrifven talman
i presteståndet. Till bondeståndets sekreterare
förordnades landshöfdingen Olof Håkansson.

Inom konseljen hade slutligen riksdrotsen, Adlersparre
och någre andre förenat sig om den riksdagsplan,
att, sedan ständerna, med stöd af Gustaf Adolfs
tronafsägelse, uppsagt honom och hans bröstarfvingar
all tro och lydnad, samt förklarat dem för alltid
förlustige Sveriges krona, skulle hertigen-regenten,
med stöd af sin arfsrätt till tronen, förklara sig
för Sveriges konung och till ständernas antagande
eller förkastande öfverlemna den af Håkansson
uppsatta och af konstitutions-komitén antagna nya
regeringsformen. För denna plan mötte dock det
hinder, att, ehuru man efter många ansträngningar
ändtligen lyckats förmå Gustaf Adolf att den 2 Maj
afgifva den äskade ovilkorliga afsägelsen, vägrade
han dock bestämdt att utsträcka densamma äfven till
sina bröstarfvingar. Detta hade dock endast till
följd, att regeringen beslöt söka öfverenskomma
med folkrepresentationen om hans och hans ätts
afsättning, utan att fästa sig vid hans afsägelse
och endast på grund af andra talande skäl.

För att i detta afseende förbereda ett ständernas
gemensamma beslut kallades den 2 Maj till enskildt
sammanträde hos riksdrotsen Fersen, Adlercreutz,
Lagerheim, statssekreteraren Lagerbring, Lagerbjelke
och Adlersparre, allesammans ledamöter af konseljen,
samt dessutom från riksstånden Hans Järta, förre
expeditionssekreteraren friherre Lars Augustin
Mannerheim, landshöfdingen Håkansson, grosshandlaren
Schwan, borgareståndets sekreterare lagman Blom
m. fl. Efter en inledning af riksdrotsen, som i
egenskap af ordförande ledde sammankomsten och gaf
de närvarande del af Gustaf Adolfs samma dag afgifna
afsägelse, yrkade Adlersparre på nödvändigheten
att utesluta icke allenast Gustaf Adolf, utan äfven
hans bröstarfvingar, från alla anspråk på Sveriges
krona, emedan f. d. konungen genom sin gudlösa och
oförsvarliga regering brutit sin ed, hvadan nationen
med detsamma borde anses vara fri från sin, samt
emedan vådliga förföljelser mot dem, som deltagit
i revolutionen, ej annorlunda kunde förekommas än
genom hela den gamla dynastiens aflägsnande, hvartill
kom vigten att undvika en minderårighetsregering
och hoppet om nya landvinningar, om man valde en ny
regentätt.

Emot detta anförande, som understöddes af flera
talare, uppträdde först Fersen och derefter
Adlercreutz och Lagerbring; men då de fleste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free