- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
56

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Örebro, 1810

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

borde vända sin hog till någon dansk prinsessa, då
Sverige och Danmark nu hade samma politiska system.

Sedan underrättelsen kommit om Carl Augusts död,
gjorde sig Wrede färdig att åter lemna Paris och
hade den 25 Juni sin afskeds-audiens hos kejsaren, som
upprepade hvad han i fråga om svenska tronföljarevalet
yttrat till Lagerbjelke, tilläggande, att i alla fall
konungen i samråd med statsrådet bäst kunde bedöma
hvilken tronföljare vore den lämpligaste, samt att
kejsaren skulle erkänna det val, hvarom konungen och
ständerna kunde blifva ense.

Samma dag, denna afskeds-audiens egt rum, fick
Wrede ett besök af Mörner, som förut tjenat under
honom och nu för honom yppade sina meddelanden med
fursten af Ponte Corvo, samt gjorde allt för att
framställa fördelarna af dennes val till svensk
tronföljare. Ytterst bestört öfver det djerfva
tilltaget, fann sig likväl Wrede böra med Mörner
instämma i afseende å dessa fördelar, så mycket
hellre, som han var personligen bekant med fursten
och på honom satte högt värde. Något steg till hans
förmån fann Wrede sig dock ej kunna göra, så länge
han såsom svenskt sändebud vistades i Paris, utan
att hafva erhållit något uppdrag i denna riktning,
men lofvade för öfrigt göra hvad på honom berodde,
för att bereda framgång åt förslaget, samt skyndade
att besöka fursten, för att inhemta hans egen tanke om
saken. Han fann honom nyss återkommen från en audiens
hos kejsaren, som betraktade det gjorda erbjudandet
såsom ett tilltag af en förslagsmakare utan någon
betydenhet, helst hvarken Lagerbielke eller Wrede
yttrat ett ord derom. Wrede framstälde nu för fursten
sin förhoppning, att han ej måtte vägra bidraga till
Sveriges lycka, i fall han blefve kallad intaga dess
tron, och fursten svarade, att han alltid högt aktat
svenska folket, tilläggande, att han väl föresatt sig
att göra ingenting för att erhålla en krona, men också
ej fruktade att bära en sådan, om ödet så ville.

Nu fann sig Wrede böra för Lagerbielke yppa hvad som
passerat, och när denne fick höra, huru en löjtnant
erbjudit fursten af Ponte Corvo Sveriges krona och
detta förslag redan kommit till kejsarens kunskap,
utan att svenske ministern derom haft ringaste
aning, blef han utom sig både af bestörtning och
förtrytelse. Hans första åtgärd blef emellertid att
söka genom hertigen af Cadore utforska Napoleons
verkliga mening om det oväntade förslaget; men
hertigen förklarade sig derom vara i okunnighet.

Hufvudsakliga innehållet af det svar, Carl XIII den
10 Juli erhöll från Napoleon, var ock, att kejsaren
skulle erkänna hvilken tronföljare, hvarom Sveriges
konung och ständer förenade sig, hvarföre konungen,
som ännu icke hade någon kunskap om Mörners tilltag,
beslöt till hertigen af Augustenburg afsända
öfverstelöjtnant Holst, som varit hans broders
förtrogne och som nu skulle erbjuda honom tronföljden
i Sverige samt söka öfvertala honom att antaga detta
anbud, derest ständernas val fölle på honom. Den 16
Juli infann sig Holst hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free