Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1823
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortsatt overksamhet ej lemnat andra spår än landets
aftagande i krafter samt deraf härflytande missnöjen
och olust. Riksens ständer samlas nu för femte gången
efter sin konstitutionela nyfödelse; troligen för att,
liksom förr, öka anslagen, emedan man ännu ej fått
höra något annat; men det synes vara tid, att riksens
ständer ej längre låta begagna sig till täckelse
åt ministèrens känslolöshet för landets bästa; det
är tid att inför nationen visa, att riksens ständer
nu, såsom förr, äro handlöst lemnade af minstèren;
att af de upplysningar, som fordras, vinnas inga;
att af de förslag till möjlig minskning uti folkets
bördor, som påkallas, finnas inga. — Riksens ständer
ega numera ingen annan utväg öfrig än den att genom
föreslagna och tillvägabragta indragningar och genom
ett ihärdigt och fortsatt nekande till alla nya anslag
visa, att riksens ständer gjort hvad de kunnat och
att det osammanhängande i åtgärderna varit, är och
blifver en följd af ministèrens mer eller mindre nit,
skicklighet och drift.» Den besparingsåtgärd, talaren
nu hade att föreslå, var indragning af alla svenska
ministerplatser, utom i Paris och London, samt de
diplomatiska angelägenheternas skötande å öfriga orter
genom ombud af lägre rang och med mindre aflöning.
När denna motion den 1 Mars 1823 skulle remitteras
till vederbörligt utskott, sökte friherre Gustaf
Lagerbielke, som länge varit kabinettssekreterare och
sedermera svensk minister i Paris samt således kunde
åberopa full sakkännedom, lugnt och utan all skärpa
ådagalägga, att det föreslagna utbytet af ministrar
mot diplomater af lägre rang hvarken var för tiden
lämpligt eller för Sveriges dåvarande förhållanden
nyttigt, utan att upptaga till besvarande friherre
Anckarsvärds yttranden i öfrigt.
Detta skedde deremot så mycket varmare af grefve
Baltzar von Platen, som upptog och vederlade
Anckarsvärds uppgifter om svenska skatteallmogens
belägenhet samt hans utfall mot styrelsen, hvarefter
talaren uppdrog en tafla af de sedan statshvälfningen
timade vigtigaste händelserna samt de utomordentliga
svårigheter regeringen haft att bekämpa under de
politiska förhållanden och strider, som då upprört
hela vår verldsdel. Efter denna skildring, som utföll
helt annorlunda än Anckarsvärds, hemstälde grefve
Platen, huruvida anföranden, sådana som friherre
Anckarsvärds, kunde inför utlandets ögon ställa vårt
land i rätt dager. »Vi framställa för utländingen
en af de få modeller på konstitutionela stater,
som från urminnes tider bevarat sin frihet. Vi
kunna vara stolte att, ehuru blott en liten nation,
dock tjena till efterdöme för Europas folkslag. Vi
ställa oss vid sidan af de stolta britterna, och de
anse oss såsom sina konstitutionela bröder. Men om
detta är sant, böra vi äfven visa, att vi med en
sann känsla, att vi med lugn kunna betrakta våra
allmänna och enskilda förhållanden, och att vi med
lugn besluta, sedan vi med lugn granskat huru de
må kunna förbättras. Jag hemställer, huruvida denna
grund är följd i den teckning, friherre Anckarsvärd
framlagt; jag hemställer, huruvida det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
