- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
236

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1828-1830 - Riksdagen 1834, 1835

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svensk och norsk minister i England utnämnde
generallöjtnanten grefve Magnus Björnstjerna blifvit
generaladjutant för armén och nu stod högst i
konungens ynnest, fått en ledare, som genom sitt
ridderliga väsen vann och förtjenade förtroende,
samt genom sitt förbindliga sätt, så väl som genom
sitt kända stora inflytande hos konungen, bättre
än någon annan förstod att vinna nya anhängare
åt regeringen. Följderna visade sig ock under
riksdagens fortgång och särskildt vid omröstningarna i
decharge-frågan, hvilkas här ofvan anförda utfallande
någorlunda angifver det numeriska förhållandet mellan
partierna inom adeln.

Till öfriga vid denna riksdag afgjorda frågor, af
hvilka flera voro rätt vigtiga, återkomma vi vid
redogörelsen för tilldragelserna inom riksstyrelsens
särskilda grenar under detta tidskifte.

Riksdagen afslutades den 19 Mars 1830.

Riksdagen 1834, 1835.



Några få månader efter riksdagens afslutande
inträffade i Frankrike en statshvälfning, som icke
allenast medförde vigtiga förändringar derstädes,
utan äfven framkallade åtskilliga rörelser i flera
delar af det öfriga Europa.

Carl X, hvilken i September 1824 efterträdt sin äldre
broder Ludvig XVIII såsom Frankrikes konung, hade i
Juli 1830 egenmäktigt utfärdat några förordningar,
genom hvilka den fria yttrande-rätten i Frankrike
blifvit tillintetgjord, en ny vallag påbjuden,
hvarigenom regeringens inflytande på valen till
folkrepresentanter i möjligaste mån utsträcktes,
samt den nyvalda deputerade-kammaren blifvit upplöst,
innan den ännu hunnit sammanträda. Dessa förordningar
hade väckt allmänt missnöje och hos det liberala
partiet, som länge varit i opposition mot regeringen,
den häftigaste förbittring. Pariserbefolkningen kom
i rörelse, gatustrider föreföllo den 25—27 Juli, i
hvilka folket slutligen segrade. Carl X afsattes och
hans frände, Ludvig Philip, hufvudman för orleanska
grenen af Bourbonska ätten, valdes i hans ställe till
fransmännens konung, hvarefter hela styrelsen fick
en förändrad karakter och fördes nu i liberal anda,
i stället för den förra konservativa, som mer och
mer börjat närma sig enväldet.

Kort derefter hade en revolution äfven utbrutit i
Belgien, som sedan 1814 varit förenadt med Holland,
men nu reste sig mot det holländska öfverväldet och
blef ett särskildt sjelfständigt rike, till hvars
konung prins Leopold af Sachsen-Coburg, beslägtad
med engelska, konungahuset, valdes i Juni 1831.

Äfven i Polen hade i November 1830 en resning egt rum,
för återvinnandet af det förra oberoendet och för
befrielse från det tryckande ryska öfverväldet. Först
i Oktober 1831 lyckades det den ryska öfvermakten
att efter det ihärdigaste motstånd af polska folket,
bland hvilket likväl partisöndringar åter börjat
uppstå, gynnad af dessa kufva denna resning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free