- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
332

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Göteborg och Carlskrona, der bränvinsbränningen kunde
inrättas efter kongl. maj:ts godtfinnande, med
så stora pannor, som kunde anses nödiga. Nya
författningar angående bränvinsbränningen,
hufvudsakligen enligt samma grunder som 1812 års
författning, ehuru med åtskilliga förändringar
i särskilda delar, utkommo den 6 September 1815,
då bränvinsbränning tilläts hela året igenom, så
vida den icke af »högst vigtiga omständigheter»
instäldes, samt den 15 Juli 1818, och vid 1818 års
riksdag anhöllo rikets ständer, att inskränkning af
bränvinsbränning aldrig måtte komma i fråga, utom
i det enda fall, att verklig hungersnöd befaras,
i följd af brist på spanmål både inom riket och å de
utrikes orter, hvarifrån den vanligen hemtas.

I öfverensstämmelse med ständernas vid 1823 års
riksdag fattade beslut medgafs genom kungörelsen den
19 Maj 1824 fri bränvinsbränning af hvad tjenligt
ämne och växt som helst, med viss pannerymd under
hela året, äfvensom bränvinsdistillering, emot vissa
i kungörelsen bestämda afgifter och öfriga vilkor,
åt innehafvare af hemman och hemmansdelar på landet,
med åsatt mantal, samt i städerna åt innehafvare
af dertill hörande jordlotter, hvilket äfven gälde
städerna Stockholm, Göteborg och Carlskrona, så snart
de med enskilde afslutade arrendekontrakt om bränvins-
och distilleringsrättigheten tilländagått.

Vid 1828—1830 årens riksdag beslöto ständerna,
att bränvinsskatten skulle utgöras i mån af
tillverkningen, dock med bibehållande af dess utgående
efter hemmansvärdet och med vissa minimi-afgifter å
pannerymden, samt med förhöjda afgifter för minutering
af bränvin, hvarom författning utfärdades den 25 Juni
1830.

Kongl. maj:t fann sig likväl böra fästa ständernas
uppmärksamhet å vigten af att genom tjenliga åtgärder,
särdeles i beskattningsväg, söka minska den allt
för stora tillgången på bränvin och deraf följande
missbruk, »hvilka redan på ett eftertänkligt sätt
haft inflytande på nationens sedlighet och välmåga»,
och vid 1834, 1835 årens riksdag beslöto ständerna,
att bränvinsbränning ej finge utöfvas för jord
å landet eller i städerna, som i taxeringsvärde
ej uppginge till 300 rdr banko, samt att tiden
för bränvinsbränningens utöfvande borde inskränkas
till sex månader af året och indelas i två terminer,
äfvensom åtskilliga förändrade afgifter å pannerymden
bestämdes och tillika föreskrefs, att beskattningen
för bränvinsbränning skulle utgå endast efter
pannerymden, om hvilket allt författning utkom den
19 Juni 1835.

Vid 1840, 1841 årens riksdag bibehöllos hufvudsakligen
föreskrifterna i denna författning, men tarifen
öfver bränvinsbrännings-rättighetens förhållande
till jordvärdet stäldes i närmare öfverensstämmelse
med afverkningsförmågan hos de olika klassernas
redskap, så att ett högre jordvärde erfordrades
för rättigheten att begagna redskap i högre klass,
äfvensom pannerymds-afgiften förhöjdes samt åtskilliga
stadganden meddelades, till förekommande af lönkrögeri
och gårdfarihandel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free