- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
407

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samtalet slöts nådigt och välvilligt, »och», tillade
Geijer, »hans varningar skall jag låta hos mig gälla
och kan det utan att uppoffra mina grundsatser».

Under 1840 års riksdag uppvaktade Geijer åter Carl
Johan. »Mottagandet var värdigt och förträffligt,
ännu mer faderligt än kungligt.» De samtalade tre
qvarts timme och voro båda rörda. Geijer yttrade,
att han handlat i en försonande anda, och Carl Johan
svarade, att en sådan ej heller saknades hos honom,
men att han först och främst vore ansvarig för
lagarnes upprätthållande, och att med den lagliga
ordningens fiender ingen försoning vore möjlig,
hvarefter han utvecklade sina åsigter, vidrörde
Sveriges omstörtning i senare tider, huru han mottagit
det, huru han lemnade det och hvilka sorger man hopat
på honom. Han var dock öfvertygad, att han grundat ett
tacksamt minne hos svenska folket, och det var hans
tröst, »derför tackar jag den gudomliga försynen och
beder för detta land». Då Geijer uttryckte sin djupa
tacksamhet för det sätt, hvarpå konungen mottagit
honom, och försäkrade sig ej vara otacksam mot sitt
fädernesland eller sin konung, hvilka han ej åtskilde,
lade Carl Johan sin hand med styrka på hans arm och
utbrast: »Jag är alltid densamme; eder konung är
ståndaktig i vänskap; vi äro gamle vänner». Under
hela detta samtal, skref Geijer i ett bref till sin
hustru, »var konungen till utseende, blick, åtbörder
och vältalighet verkligen stor och hänförande. Gud
välsigne honom!»

Det var likväl under denna riksdag, då oppositionen
och dess skriftställare mest skoningslöst anföllo den
gamle konungen och troddes åsyfta hans tron-afsägelse,
som han så mottog en man, hvars öfvergång till det
liberala partiet icke så litet ökat dettas styrka i
allmänna meningen — ett sådant drag bör sannerligen
icke förgätas vid teckningen af Carl Johan.

Geijers politiska skrifter under detta senare skifte
af hans lefnad voro: »Om representations-frågan»,
1840, och »Om vår tids inre samhällsförhållanden,
i synnerhet med afseende på fäderneslandet», tre
föreläsningar under hösten 1844, med anledning
hvaraf Anders Fryxell 1845 utgaf en skrift »Om
aristokrat-fördömande i svenska historien», hvarpå
följde ett »Svar till professor Fryxell» af Geijer
1846.

Under sin långvariga författarebana har Geijer för
öfrigt berört flera ämnen, utom de nu omnämnda,
såsom »Om det offentliga läroverket», 1813, »Nytt
ett och annat i anledning af frågan om akademiska
jurisdiktionen», 1822, »Några anmärkningar om
uppfostran och undervisning, med afseende på de
yrkade förändringarna i allmänna läroverket» 1829,
»Läroverks-frågan», 1838, 1839, »Den ny-europeiska
odlingens hufvudskiften, med särskildt afseende
på de akademiska studierna», 1845, »Den blå boken,
strödda anteckningar», 1837, »Fattigvårds-frågan»,
1839, »Om europeiska samhällets begynnelser», 1844,
»Om slafveriet», 1845, »Ekonomisk dröm», 1847, samt
några anföranden till presteståndets protokoll vid
riksdagarna 1828—1830,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free