Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitterheten.
463
sedolärande vältalighetsprof. Man hade i en
prof-öfversättning sökt modernisera bibeln, och ma»
ville äfven gifva svenska församlingen en psalmbok,
i hvilken de gamla kärnfulla psalmerna skulle utbytas
mot andliga öder eller hymner. Att så icke skedde
var, såsom redan är anmärkt, väsentligen Wallins
förtjenst; men redan före honom hade dock Hedborn
i sina uti Phosphoros införda psalmer angifvit den
bättre riktningen, och den nya skolan, som oblidt
och orättvist bedömt Wallins verldsliga skaldskap,
egnade alltid en varm hyllning åt hans andliga,
samt understödde lifligt hans bemödanden vid den nya
psalmbokens tillvägabringande.
I filosofien var ännu Lockes empirism den rådande
hos hufvudstadens snillen, hvilka derpå byggde sina
teorier äfven i religion och estetik. I Upsala hade
visserligen Boethius gjort de studerande bekanta
med Kants filosofiska system och Benjamin Höijer
uppträdt såsom en mera sjelfständig tänkare; men
någon inverkan deraf röjde sig föga. De filosofiska
läror, fosforisterne omfattat, voro visserligen
alltför omoget uppfattade och blefvo också derföre
alltför dunkelt framstälda; men de röjde åtminstone
ett varmare religiöst sinne och riktade äfven,
åtminstone hos det yngre slägtet, hågen mera än förut
åt filosofiska studier.
Man bör derföre, äfven om man icke kan annat än
ogilla sättet för fosfor i sternes uppträdande, doqk
ej förgäta hvad de verkligen uträttat, och ehuru den
utveckling, vlr litteratur under nu ifrågavarande
tidskifte erhöll, visserligen icke var deras verk, ty
andra och större krafter än deras hade derpå inverkat,
så hade de dock icke oväsentligt dertill bidragit,
framför allt genom det intresse för vitterheten och
öfriga dermed i samband egande frågor, som under
striden framkallades. Hvad man åter, utom det redan
anmärkta i sättet för deras uppträdande kan med skäl
förebrå fosforisterne, är den öfverdrift, hvartill de
i åtskilliga riktningar gjort sig skyldige. Så drefvo
de den religiösa känslan, som onekligen framträder
varmare i deras skrifter, än i de föregående vittra
företeelserna, ända till gränsen af katolicism -
några af deras tyska själafränder öfvergingo ock till
katolska läran. Om man förut ville låta all religion
bestämmas af förnuftet, frånkände fosforisterne nu
förnuftet all pröfningsrätt i religiösa frågor, och
om man förut alltför mycket svärmat för en obegränsad
frihet, voro fosforisterne lika reaktionäre i politik
som i religion.
Men medan striden mellan gamla och nya skolan fortgick
som lifligast, hade en tredje vitter skola uppstått
- den götiska, som blef af ännu större vigt för vår
litterära utveckling än den fosforistiska.
Under de svåra olyckor, som under åren 1808 och
1809 träffat Sverige, hade hos många ädlare sinnen
vaknat en varmare fosterlandskänsla, som väl kände
den djupaste harm öfver vår politiska förnedring,
men tillika hoppades, att vi genom kraftiga samt
fosterländska sträfvanden skulle kunna höja oss
derur. I sådant hänseende var det framför allt af
vigt att söka hos ungdomen lifva känslan för våra
stora minnen,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
