Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitterheten.
465
granna ord, som undra på hvarandra, intet chaos af
bilder, intet mörker, ingen svulst, ingen kryssning;
man finner tvärtom den goda gamlas förtjenster,
tankarnes redbarhet, sanning och skönhet, i förening
med tydlighet och behag i deras framställniig».
Äfven från Polyfem och Phosphoros hördes varma loford,
och fosforisterne skyndade att påstå sig sträfva
åt samma mål som Iduna, ehuru på annan väg, samt
hafva först anslagit de rent nordiska strängarne och
hänvisat till ursprungskällan för en nordisk konst,
hvilken prioritet göterne dock ej ville erkänna.
Äfven Idunas andra häfte, som utkom före slutet af
1811, var till största delen af Geijer, men i tredje
häftet, utgifvet 1812, uppträdde Arvid August Afzelius
med en öfversättning af Valas sång, och med romanzen
Necken, samt Esaias Tegnér med dikterna Majsång,
Elden, Skidbladner, Herthas barn och Flyttfoglarne,
hvaremot i detta häfte ingenting förekommer af
Geijer.
Till de följande under åren 1814-1824 utgifna
4:de-io:de häftena bidrogo Tegnér, Geijer och Arvid
August Afzelius med flera dikter; Jakob Adlerbeth med
ett par dikter och flera antiqvariska afhandlingar;
Per Wilhelm Tholander (f. 1770, skolmästare vid
Ulriksdal 1806, död 1851), med en öfversättning
af Sol-sången och några antiqvariska uppsatser;
Gustaf Wilhelm Gumcelius (född 1789, filos, lektor i
Strengnäs 1828, kyrkoherde i Wiby församling 1832,
i Örebro 1853, död 1877) med utgifvandet af Hertig
Fredrik af Normandie, ett qväde från medeltiden,
och Ismaels bröllop, ett faeröiskt qväde med
öfversättning, samt ett par uppsatser för öfrigt;
Johan Henrik Schröder, med åtskilliga antiqvariska
uppsatser; Per Henrik Ling, med »Några or’d om
gymnastiken»; Sven Fredrik L{dman (född 1784,
legationspredikant i Konstantinopel 1811, domprost i
Linköping 1824, död 1845), med en dikt »In Tepe» (den
turkiska benämningen å Aias Telamonierns grafhög i
Troas) och en afhandling »Om fornlemningar i Nubien»;
Karl August Nicander med dikterna »Runor af Norna
Gest»; Bernhard von Beskow, med dikten Den gamla
rust-kammaren; m. fl.
Med det 1824 utkomna io:de häftet af Iduna upphörde
utgifningen af denna tidskrift - det inte häftet,
utgifvet 1845, innefattar endast en redogörelse för
götiska förbundets verksamhet. Denna tidskrift hade
emellertid på vår litterära utveckling haft långt
större inflytande än Polyfem och Phosphoros, hvilka
genom sitt retsamma, öfvermodiga språk fått emot
sig den större allmänheten, på hvilken dessutom de
ofta dunkla, -omogna dikterna och de ännu dunklare
filosofiska uppsatserna gjorde föga intryck,
hvaremot genom Iduna Tegnér blef bekant för denna
större allmänhet och tillika dess älsklingsskald,
Geijer vann stort rykte både såsom skald och tänkare,
samt allmänhetens kännedom om våra fornsånger och
våra fornminnen vidgades och hågen riktades åt det
fosterländska så i dikt som verklighet,
Starbäck o, Bäckström, Ber. vr Sv. Hist, X,
3°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
