Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skymfen mot Nils Sture
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dricka vatten eller äta fet mat, utan »Dionysius[1] gaf Cecilia mestadels bröd och rödvin. Kära syster» — heter det vidare — »hvad du icke hafver rödvin, du ville då gifva oss det tillkänna, så vilja vi förskicka något till dig. Item icke heller plägar Dionysius att bada henne, ty det är henne icke godt, säger han. Och om äplen hafva vi haft vårt bud till Stockholm efter och fingo der icke flera än 15 päron, deraf sända vi dig 8. Hvad vi hade mera råd till, ville vi gerna dela med dig. Kära syster, hvad vi kunne vara dig och Svante till viljes, göre vi alltid gerna.»
Man kan af detta brefutdrag fatta, huru vänligt förhållandet var mellan konungahuset och Märta Leijonhufvuds hem. Det fortfor äfven efter drottningens död, och ännu, sedan konung Eriks sinne började vändas mot de höga herrarne, ser man af qvarvarande bref, att förhållandet mellan Sturarne och konungahusets medlemmar var lika innerligt. Den nyssnämnda Cecilia, hvilken 1564 lemnade Sverige såsom markgrefvinna af Baden, skref från Furusund till Nils Sture, sin »käre hjertefrände», och tackade honom för allt godt, hon och markgrefven haft hos honom, samt bad honom vara deras försvar, om någon talade om dem annat än det som godt var. »Käre hjertefrände, görer nu så väl och helser min frände grefve Svante och min kära mors syster och alla edra syskon och glömmer icke Sigrid med många hundrade goda nätter och dagar.» Från Pernau, der hon befann sig i Mars 1565, skref hon ytterligare och bad, att Nils ville skaffa sig konungens tillåtelse att komma till henne och hennes man i deras eget land, och från London skref markgrefven sjelf om hösten 1565 till sin käre broder Nils Sture och omtalade, att hans gemål födt honom en son, hvarjemte han sände honom ett par pistoler.
I konung Eriks krig med Danmark deltogo jemte Svante hans tre äldste söner. Men han hade ännu två,
Mauritz och Carl, hvilka båda vid denna tid stodo inom barnaåldern. Af de tre hafva vi sett Sten utmärka sig på flottan; Nils och Erik vistades vid landthären. Ett bref från den senare till brodern Nils, som ännu finnes i behåll, visar, att äfven Erik hade ett hurtigt sinne, som fröjdades åt att sammandrabba med den gamle fienden. »Käre broder, herr Nils Sture» — skrifver han från Lidköping midsommardagen 1565 — »er goda lycka och sundhet är mig en hjertans glädje... Om de två hundar, Germund hade, har jag talat honom till; den ena skall min kära bror med det första
bekomma. Datum Lidköping St. Johannis natt vid ett godt rus.
Erik Sture.
Jag går nu till lägret.
Käre broder, nu har vårt folk måst rycka från Elfsborg undan för fienden till Mellombyn; der lägrade de sig, och de danske på Gullbergs äng; der lågo våre i två dagar och skärmytslade. — Först som de ryckte in i Sverige, hade våre så när fått deras öfverste fången,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
