Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Riksdagen i Stockholm. Hertigen i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Riksdagen i Stockholm. Hertigen i Finland.
När de fyra månaderna, som lemnats Sigismund till betänketid, lupit till ända, dröjde hertigen ännu två månader, innan han sammankallade ständerna till den beslutade riksdagen i Stockholm. Enligt ett hans bref till Nils Gyllenstierna, som han anmodade möta sig i Stockholm, synes han hafva tänkt öppna riksdagen sjelfva midsommardagen, men han lät ännu en månad förflyta, så att först i Juli månad ständerna kommo tillsammans i Stockholm.
Här fördes ett tydligt språk mot konungen. Ständerna uppsade enhälligt Sigismund all tro och lydnad, emedan han hvarken efterlefvat sin farfaders testamente eller fullkomnat sin ed eller hållit Linköpings fördrag. Men som barnet ej borde umgälla faderns fel, så lade de honom sex månaders dag före, inom hvilken tid han borde svara, om han ville hitsända sin son Uladislaus att under hertigens vård uppfostras i evangeliska läran, då han skulle för laglig tronföljare erkännas: i annat fall förklarades så väl han som hela hans faders hus, barn efter barn, förlustige all arfsrätt till Sveriges krona. — Vidare beslöts att, om så fordrades, med väpnad hand tvinga Finland och Estland till lydnad. Rättegången mot rådsherrarne skulle uppskjutas till nästa riksdag, på det att de främmande sändebuden måtte få tid att infinna sig. Denna riksdag skulle hållas i Linköping följande år (1600). Slutligen förklarades hertigen å nyo för riksföreståndare.
Detta beslut fattades den 24 Juli. Efter riksdagens slut gälde det Finland.
I Finland var Arvid Stålarm i full verksamhet att sätta sig i försvarstillstånd och utrusta sitt folk till ett nytt infall i Sverige i sammanhang med det, som konungen skulle företaga. Detta var ingen lätt sak, och i synnerhet gåfvo honom österbottningarne mycket att göra, men han var oförtruten i Sigismunds tjenst. I Januari 1599 hade han öfver isen gått till Åland med ett obetydligt tal folk, men dock haft en sådan framgång der, att han genom öfverraskning fått Kastelholms slott i sina händer. Han insatte der Salomon Ille till slottsfogde med 100 mans besättning och var före utgången af Januari månad åter tillbaka i Åbo. Hertigen försökte sedan upprepade gånger att återtaga detta slott, men förgäfves. Fram på våren, just som hertigen fick Kalmar slott i sina händer, spred sig i Finland ett rykte, att han var död, och kringströfvande finska skaror, som vågat sig upp på Sveriges fastland, hade icke kunnat skaffa sig säkra underrättelser, huru härmed verkligen förhölle sig. Till och med bland de finska herrarne troddes detta rykte, såsom man kan se af deras bref. Häraf väcktes mycken glädje och lifvades modet.
En Augustinus Larsson, som hertigen skickat till fogde i Österbotten, förmådde bönderne att med sina fartyg anfalla Arvid Stålarm, hvilken på våren seglat till Åland med 1500 man. Men denne kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0575.html
