Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Kansliet och landtstyrelserna - Fattigvården - Sjukvården - Väganläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 8
Christina.
stena till stånd och trädde i verksamhet år 1642. Vid denna tid
inrättades äfven Stora barnhuset i Stockholm, och dertill anslogs hvar
fyrationde tunna af kronotionden från Svea rike samt halfva Finland.
För öfrigt sökte regeringen med tillhjelp af nitiska landshöfdingar och
biskopar vidmakthålla och utvidga de förra hospitalen, som voro på
en gång fattighus och sjukhus; men fattigvården tillhörde fortfarande
kommunerna, hvilkas skyldighet att försörja sina fattige blef närmare
bestämd genom den efter ständernas hörande utfärdade
tiggareordningen af den 28 Februari 1642. Der föreskrefs, att vid kyrkorna i
städerna och på landet skulle öfverallt, der fattigstugor ej redan funnes,
sådana uppbyggas efter församlingens storlek och förmögenhet, samt
åldrige och värnlöse fattige der underhållas. Ingen finge tigga utan
att vara försedd med tiggarepass, och tiggde någon utom sitt prosteri
eller högst stiftet, skulle han förvisas till sin hemort, men »vaganter
och landstrykare» gripas samt föras till kronans närmaste slott att der
arbeta i jern.
Sjukvården var ännu i mycket ofullständigt skick och utgjorde
icke något särskildt föremål för åtgärder från regeringens sida, utom
att i vissa orter hospital funnos på statens bekostnad upprättade och
underhållna, hvilka, såsom nyss nämndes, voro på samma gång
sjukhus och fattighus, och rörande hvilka åtskilliga föreskrifter voro
meddelade i nyss nämnda författning af år 1642. Läkarevård fans sällan
att tillgå, och vid svårare sjukdomar måste läkare inkallas från
Tyskland. Äfven med sjukvården i fält var det illa stäldt, så att t. ex.
vid hela flottan icke funnos flere än tre à fyra barberare, som hade
att vårda och förbinda de sårade. Under smittosamma sjukdomar
iakttogs det strängaste afspärrningssystem, så att under pesten i
Stockholm 1639 all beröring med smittade hus var vid lifsstraff förbjuden.
Dock började kommunerne efter hand egna mera uppmärksamhet åt
sjukvården. I Stockholm anstäldes 1638 den förste stadsläkaren, och
genom Schering Rosenhanes försorg blef den förste provinsialläkaren
anstäld i hans län Östergötland. Apoteken voro dock redan
underkastade både inspektion och bestämd taxa.
Om sjukvården synes mindre hafva utgjort föremål för
regeringens omsorger under förmyndaretiden och egentligen endast i
samband med fattigvården framkallat några åtgärder från dess sida,
egnade den deremot så mycket mera uppmärksamhet åt samfärdseln och
de särskilda anstalterna för dess befordrande. Dock iakttog man i
afseende å förbindelserna med grannrikena ett motsatt förfarande åt
söder och vester, mot åt öster. Mot danska och norska gränserna
försvårades gemenskapen så mycket som möjligt för att hindra rörelsen
att draga sig till de danska och norska städerna samt såmedelst
minska Sveriges tullinkomster, hvaremot man efter bästa förmåga
befordrade förbindelserna med Ryssland för att draga dess handel till
Finska viken och Östersjön.
Väganläggningar, som redan till stor omfattning begynt under Gu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
