- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Femte bandet. Christina (1902) /
431

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Christinas kröning - Förlustelser efter kröningen - Christinas första tronafsägelse - Christinas misshushållning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Christinas första tronafsägelse.

431

målare, musikanter, trumpetare, boktryckare, sjernkikare, läkare m. fi.,
hvilka alla slutligen förenade sig i Christinas lof. Man hade gjort
stora anstalter för denna balett, men fick ändock den förargelsen, att
högst få bland åskådarne förstodo hvad de många allegorierna betydde.
Dessutom inföll vid uppförandet en ovanligt sträng kyla, så att flera
bland åskådarinnorna förkylde sig, och i allmänhet tyckes det, som
hade Den stekta oxen gjort vida mera lycka.

För öfrigt hade drottningen under veckorna efter kröningen låtit
anställa flera strider mellan hästar, mellan räfvar, samt mellan en björn,
en buffeloxe och ett lejon; Torstensson hade gifvit tvänne stora
gästabud, Louis De Geer ett sådant med rikt fyrverkeri, Arvid Wittenberg
likaledes, och knappast någon dag hade förgått utan en eller annan
lustbarhet.

Kröningen hade varit den praktfullaste som dittills hållit i
Sverige, och de många derpå följande tillställningarna visade drottningens
och den rikare adelns slöseri i alltför bjert motsats mot den nöd som
var rådande i landet i följd af det långvariga, kort förut slutade kriget
och tvänne på hvarandra följande missväxter, att icke ett sådant
förhållande skulle framkalla många anmärkningar, synnerligast från dem,
som sjelfva voro utestängda från dessa festligheter, men som likväl
fått rätt tungt bidraga till de skatter, hvilka drottningen vid sista
riksdagen uttryckligen lofvat använda endast till rikets nytta. Man frågade
nu huru mycket af dessa skatter verkligen blifvit så användt, och man
frågade tillika, om det varit för sådana festligheter som adeln blifvit så
rikt försedd med kronans egendom. Sådana frågor voro icke egnade
att minska förbittringen mot adeln, och då drottningen, efter all den
ömhet hon under sista riksmötet lagt i dagen för folkets nöd, likväl
alltsedan fört ett lif af oafbrutna förlustelser med sin adel, mot hvilken
hon under riksdagen tyckts vilja uppträda såsom de öfriga
folkklassernas beskyddarinna, så syntes ett sådant förhållande icke synnerligen
vittna om uppriktigheten af hennes folkvänliga tänkesätt.

Det bör för öfrigt anmärkas, att den äldre högadelns ledare, hvilka
sannolikt insett, att det slöseri hofadeln och det hemkomna högre
krigsbefälet vid detta tillfälle ådagalade, ej skulle verka fördelaktigt på
de ofrälse ståndens sinnesstämning mot adeln i allmänhet, sjelfve icke
uppträdt såsom tillställare af några kostsamma festligheter; åtminstone
finnes hvarken Brahe eller någon bland Oxenstiernorna eller någon
annan bland högadelns mest framstående medlemmar omnämnd bland
dessa tillställare.

Christinas första tronafsägelse.

Efter en så orolig riksdag som den år 1650, der anmärkningar
mot drottningens styrelse och misshushållning visst icke saknats, om
de ock af de ofrälse ståndens förbittring mot adelns och deras sträf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/5b/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free