Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom flera matematiska arbeten och hans aritmetica användes vid våra läroverk så länge, att den ännu ordspråksvis omtalas. Johan Billberg, hvilken vi här ofvan omtalat såsom en af cartesianska filosofiens förfäktare, utgaf äfven åtskilliga matematiska arbeten. Tillsammans med Spole gjorde han 1695, på konungens befallning, en resa till Torneå, för att säkrare bestämma dess och andra norrländska orters polhöjd, hvarefter han utgaf en afhandling om »Midnattssolens rätta och synliga rum uti Nordlanden». Att Carl XI sjelf deltagit i denna resa, finner man af ett rätt lyckadt latinskt distichon,[1] som visar att vetenskapsmannen Billberg icke heller var främmande för skaldekonsten. Spole hade redan som professor i Lund vunnit sådant anseende äfven utom Sverige, att han kallades att biträda den franske vetenskapsmannen Picard vid pröfningen af Tycho Brahes meridian å ön Hven.
De tillämpade matematiska vetenskaperna saknade ej heller bearbetning. I mekanik utgåfvos läroböcker af Kasten Otto Engelbertus från Lappland 1680 och af Johannes Flachsenius 1682. Engelbertus gjorde sig äfven i öfrigt känd genom afhandlingar om särskilda delar af mekaniken. Om landtmätning utgafs 1670 en afhandling af P. Raam.
Astronomien hade ännu icke fullt frigjort sig från astrologi, och ännu infördes i almanachorna hvarjehanda spådomar på grund af astrologiska iakttagelser, såsom det hette äfven sedan författarne till dessa spådomar sjelfva upphört att tro derpå. Så hade Spole, då ännu icke professor, i en almanach för året 1661 infört, att under det året skulle en förnäm herre olyckligen omkomma. Nu hände sig, att en af rikskanslern De la Gardies söner det året blef ihjelslagen af en häst, och rikskanslern, en af sin tids mest bildade män, ehuru visst icke en af de fördomsfriaste, förekallade Spole och förebrådde honom att ej hafva särskildt varnat, då han förutsett den inträffade olyckan! Spole svarade, att spådomen blifvit införd endast derför, att en almanach utan slikt tillbehör ej köptes af allmogen, men att dylika spådomar vore ingenting annat än flärd. Almanachor utgåfvos emellertid nu till stort antal af enskilda personer, till olika värde och innehåll. För öfrigt ådrogo sig kometerna fortfarande en synnerlig uppmärksamhet och väckte många farhågor, men föranledde också åtskilliga vetenskapliga afhandlingar. I synnerhet var detta förhållandet med den stora kometen 1680, hvilken framkallade en »Relation och betänkande om then stoore cometen, som ifrån den 11 Dec. 1680 till den 9 Febr. 1681 sedder är», af Joh. Flachsenius, och »En kort relation om cometen» af Spole. Den Halleyska kometen af 1682 föranledde äfven en särskild afhandling, som utkom i Stockholm samma år. Samuel Schult utgaf 1671 en solbeskrifning samt 1672 en månbeskrifning, och Harald Wallerius, professor i matematiken vid Upsala högskola sedan 1690, utgaf under
In te, pervigilem nocturno tempore, Phoebum
Vidit pro patria pervigil ipse sua.
(Här, o Phoebus, dig såg, då du vakade natten igenom,
Han, som vakar alltjemt sjelf för sitt fädernesland).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
