Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättegången mot Görtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undersåtar, hvilket styrktes med tio särskilda bilagor, utvisande att Görtz beskylt undersåtarne, att de »af illvilja och animositet intet vilja gå konungen med något förskott till handa»; att landshöfdingarne vore tröga, så att, om de ändtligen gjorde något, som dem befaltes, skedde sådant »af den princip, att allt skall ändå gå i grund»; att ingen patriotisk ifver vore att vänta hos de svenska köpmännen; att öfverallt i Sverige vore brukligt, att de, som borde hålla hand öfver kungliga förordningar, sjelfve eludera dem och befordra missbruken deraf, o. s. v.;
3:o att, sedan Görtz försatt kollegier och andra myndigheter i vidrigt omdöme hos konungen och genom sådana grep kommit att allena ega hans förtroende, hade han föreslagit mångfaldiga för riket skadliga åtgärder, såsom inrättandet af mynttecknen och obligationerna; carolinernas, smält silfvers och kopparplåtarnas förklarande för konfiskabla; lånebanksedlarnes förbytande i aktier; förslaget att konungen sjelf skulle uppköpa allt jern, som i riket tillverkades; förslaget till den skadliga brygg- och bränneri-ordningen; förslaget, att all spanmål, som funnes i hufvudstaden, skulle tagas i en allmän kassa, såsom det plägar tillgå i en belägrad fästning, till hvilken ända skulle undersökas hvad hos hvar och en funnes; tillstyrkan, att konungen skulle i en ny pålaga införa sjette penningen i stället för 2 procent, såsom förslaget innehöll; yttrandet, att konungen hvarken kunde eller ville betala hvad han var skyldig banken, samt Görtz’ intressentskap i kontraktet om det nya myntet; varande till bevis för dessa förslags förderflighet åberopade flera skrifvelser från sjelfva Görtz’ medhjelpare von der Nath;
4:o att, ehuru Görtz med sina förderfliga dispositioner så »tillpyntat riket och dess undersåtar», att freden vore det enda medel, hvarigenom de kunde upprättas, hade han likväl afrådt konungen derifrån, hvilket skulle skett egentligen derigenom, att han gifvit konungen ogrundade förslag, hvaraf konungen blifvit förledd till krigets fortsättande, samt att han, ehuru konungen, dess rike och undersåtar voro i ett uselt och beklagligt tillstånd, likväl »så afmålat verket», som vore konungen i sina bästa krigsoperationer, och tillstyrkt att med kriget fortfara.
Görtz, förekallad inför kommissionen den 16 Januari, började med att förbehålla sig alla rättegångsförmåner och begärde att, såsom okunnig om svenska lagen och rättegångsordningen, få begagna rättegångsbiträde; men detta vägrades såsom onödigt, emedan gerningarna talade och Görtz blott behöfde erkänna eller förneka dem.
Mot första anklagelsepunkten anmärkte han, att vid den tid, då de instruktioner och bref skrefvos, som nu lades honom till last, hade han varit minister hos en sjelfständig furste, hertigen af Holstein, och hade ingenting företagit, utan efter order af den minderårige hertigens förmyndare, administratorn Christian August. Man borde dessutom besinna, att vid underhandlingar göres mycket för syns skull och för att utleta andra partens syften. Åklagaren erkände riktigheten af den förra invändningen samt sade sig ej vilja vidröra holsteinska husets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
