Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshvälfningen 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta embete vore ett bland dem, som genom privilegierna blifvit adeln förbehållna, nu förklaras vara en lagstridig och för ofrälse stånden vanhedrande åtgärd, hvilken alldeles ogillades och förkastades; och skulle »igenom särskild kungörelse under hans maj:ts eget höga namn igenom trycket allmänt göras kunnigt hvad uppmärksamhet riksens ständer fästat vid ett så riksförstörande och ensidigt förfarande till förtjente mäns utestängande ifrån deras tillhöriga rätt, samt huru sorgfälligt de velat förekomma, att sådant ej vidare i en framtid må hända». Betänkandet bifölls begärligt af alla tre ofrälse stånden den 5 Augusti, med tillägg af orden: »i följd hvaraf ofrälse män böra lika med ridderskapet och adeln efter förtjenst och skicklighet njuta befordran till rikets högre embeten och sysslor», hvarigenom betänkandets syfte ännu tydligare angafs.
Sådana voro förhållandena i början af Augusti månad 1772. Samhället befann sig i den häftigaste jäsning. Adeln, som efter 6 månaders strid slutligen gått in på den nya konungaförsäkran, mot bekräftelse af sina privilegier, såg nu åter dessa angripas i en punkt, som låg ståndet särdeles ömt om hjertat. Hattarne, som sett sina förnämsta män drifvas ur rådkammaren, sågo med oro den senast tillsatta deputationen arbeta på en ny räfst. Tillika ingrepo de nu maktegande i både konungens och rådets rättigheter, utan något afseende hvarken på grundlagen eller på föregående ständers beslut. Så hade öfverståthållareembetet 1756 blifvit af ständerna förklaradt för ett förtroende-embete, som skulle tillsättas af konungen med råds råde, men icke desto mindre förordnade borgareståndet i Februari 1772 generalmajoren Ture Gustaf Rudbeck till öfverståthållare, och de öfriga stånden instämde. Så förordnade presterne och borgarena inom sekreta utskottet general Du Rietz till ett slags kontrollant öfver Augustin Ehrensvärd i Finland. Så upptogos stånden af s. k. prejudicemål, hvarigenom upprättelse skulle lemnas åt sådana, som ansågos hafva blifvit tillbakasatta under motpartiets välde. Vid riksdagen herskade nu några ledare inom preste- och borgarestånden, som drefvos af inbiten afvoghet och misstro mot konungamakt, adel och embetsmannavälde, och som i blindt sjelfförtroende nu ansågo sig för fäderneslandets beherskare. Det ena plenum efter det andra användes till att förfoga öfver statens embeten eller afkunna straff öfver polititiska motståndare, under det landets nöd, penningeväsendets oreda och statsverkets betryck fåfängt väntade på verksam hjelp. Adeln hade blifvit angripen i sina privilegier; krigsbefälet hade under riksdagen fått mottaga närgångna tillrättavisningar af bondeståndet och såg med oro krigsmakten minskas, fästningarnas och flottans undergång förberedas; en mängd embetsmän och officerare funno sig lidande genom ständernas ingrepp i befordringsväsendet; andra hade blifvit träffade af deras godtyckliga straffdomar; flera städers och bland dem hufvudstadens styresmän hotades med att blifva beröfvade sina sysslor eller sina politiska rättigheter; menigheterna, kämpande med hunger och nöd, hoppades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
