Print (PDF) - On this page / på denna sida - Statshvälfningen 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statshvälfningen 777^.
35
detta embete vore ett bland dem, som genom
privilegierna blifvit adeln förbehållna, nu förklaras
vara en lagstridig och för ofrälse stånden vanhedrande
åtgärd, hvilken alldeles ogillades och förkastades;
och skulle »igenom särskild kungörelse under hans maj:
ts eget höga namn igenom trycket allmänt göias kunnigt
hvad uppmärksamhet riksens ständer fästat vid ett så
riksförstörande och ensidigt förfarande till förtjente
raäns utestängande ifrån deras tillhöriga rätt, samt
huru sorgfälligt de vela! .förekomma, att sådant ej
vidare i en framtid må hända». Betänkandet bifölls
begärligt af alla tre ofrälse stånden den 5 Augusti,
med tillägg af orden: »i följd hvaraf ofrälse män
böra lika med ridderskapet och adeln efter förtjenst
och skicklighet njuta befordran till ri--kets högre
embeten och sysslor», hvarigenom betänkandets syfte
ännu tydligare ;angafs.
Sådana voro förhållandena i början af Augusti
månad 1772. Samhället befann sig i den häftigaste
jäsning. Adeln, som efter 6 månaders strid
slutligen gått in på den nya konungaförsäkran,
mot bekräftelse af sina privilegier, såg nu åter
dessa angripas i en punkt, som låg ståndet särdeles
ömt om hjertat. Hattarne, som sett sina förnämsta
män drifvas ur rådkammaren, sågo med oro den senast
tillsatta deputationen arbeta på en ny räfst. Tillika
ingrepo de nu maktegan-de i både kQiiungens.i,och
rådets rättigheter, utan något afseende hvarken på
grundlagen eller på föregående ständers beslut. Så
hade Öfver-ståthallareembe tet 1756 blifvit af
ständerna förklaradt för ett förtro-ende-embete,
som skulle tillsättas af konungen med råds rade,
men icke desto mindre förordnade borgareståndet i
Februari 1772 generalmajoren Ture Gustaf Rudbeck
till öfverståthållare, och de öfriga stånden
instämde. Så förordnade presterne och borgarena inom
sekreta utskottet general Du Rietz till ett slags
kontrollant Öfver Augustin Ehrensvärd i Finland. Så
upptogos stånden af s. k. prejudicemål, hvarigenom
upprättelse skulle lemnas åt sådana, som ansågos hafva
blifvit tillbakasatta under motpartiets välde. Vid
riksdagen* herskade nu några ledare inom preste- och
borgarestånden, som drefvos af inbiten afvoghet och
misstro mot konungamakt, adel och embetsmanna-v#lde,
och som i blindt sjeffförtroende nu ansågo sig för
fäderneslandets beherskare. Det ena plenum efter
det andra användes till att förfoga öfver statens
embeten eller afkunna straff öfver polititiska
motståndare, under det landets nöd, penningeväsendets
oreda och statsverkets betryck fåfängt väntade på
verksam hjelp. Adeln hade blifvit angriperi i sina
privilegier; krigsbefälet hade under riksdagen
fått mottaga ; närgångna tillrättavisningar af
bondeståndet och såg med oro krigsmakten, minskas,
fästningarnas och flottans undergång förberedas; en
mängd embetsmän och officerare funno sig lidande genom
ständernas ingrepp i befbrdringsväsendet; andra hade
blifvit träffade af deras godtyckliga straffdomar;
flera städers och bland dera hufvudstadens styresmän
hotades med att blifva beröfvade sina sysslor eller
sina politiska rättigheter; menigheterna, kämpande
med hunger och nöd, hoppades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
