Print (PDF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De sköna konsterna.
365
att hafva blifvit förbigången vid tillsättandet af
en professors-plats vid akademien, samt återvände
till Frankrike, der han vana stort anseende såsom
genremålare i gouache och lyckades i synnerhet
i framställ ningen af scener ur det eleganta
pariserlifvet. År 1791 kom han tillbaka till Sverige
och målade ett gouache-porträtt af Gustaf III, nu
befintligt å Rosersberg, samt utförde äfven några
historiska kompositioner i mindre skala, men var här
föga bemärkt och afled 1807, glömd af sin samtid.
Elias Martin, född i Stockholm 1739, har äfven försökt
sig i genremålning, ehuru han vunnit sir.t största
rykte som landskapsmålare. Han var ännu blott en
lärling i målare-handtverket, då Augustin Ehrensvärd,
som- fann honom ega anlag äfven för målarekonsten,
tog honom med sig till Sveaborg och lät honom der
öfva sig i båda delarna. Flere bland officerarne
läto sig ock af honom undervisas i teckning-och han
blef Carl August Ehrensvärds förste handledare i de
bildande konsterna samt tillhörde äfven sedermera
hans förtroligare umgängeskrets. Med egna besparade
medel reste Martin 1766 till Frankrike och Italien
samt derifrån 1767 till England, der han stannade i
femton år, under hvilka han bland annat utförde scener
ur Spencers Fairy-Qveen i Bodleyanska biblioteket
i Oxford samt tillika gjorde sig fördelaktigt känd
såsom landskapsmålare. Inom denna konstart intager han
ock ett af de främsta rummen bland svenska konstnärer
genom känslans innerlighet, harmonien i färgen och den
lätta luften i hans stycken. Äfven hans genrebilder
berömmas för renhet i anda, smak i bisaker och en
lefvande färg. Slutligen utmärkte-sig Martin också som
karrikatyrtecknare genom teckningarna till »Bacchi
Tempel», hvilka dock ej taga sig så väl ut, som de
kunnat och bort, om de blifvit bättre utförda vid
graveringen, hvilken verkstäldes af målarens broder,
gravören Johan Fredrik Martin. Målaren hemkallades
af Gustaf III 1791, blef då ledamot af målare- och
bildhuggare-akademien samt afled i Stockholm 1818.
Jean Louis Desprez, född i Auxerre i mellersta
Frankrike 1737, blef 1783 känd af Gustaf III
under dennes resa i Italien och fick åtfölja
honom till Sverige, der han antogs till förste
dekorationsmålare vid kungliga teatern samt
åstadkom i denna egenskap verkliga mästerstycken i
dekorationsväg, Mindre lycklig var han som historie-
och bataljmålare, hvilket tillräckligt visar sig
i hans båda bataljstycken, Slaget vid Högland å
Rosersberg och Striden mellan Crotoniaterne och
Sybariterne å Nationalmuseum. För öfrigt har han
med framgång försökt sig äfven som aqvarellmålare
och karrikatyrtecknare, men står dock alltid högst
som dekorationsmålare, och i synnerhet voro hans
dekorationer till operan Gustaf Wasa ett föremål för
hans samtids högsta beundran. Efter Gustaf IILs död
fann han sig ej längre så uppburen som förr, råkade
i ekonomiskt trångmål och afled i Mars 1804, en af
de många, som hade stora skäl att sakna Gustaf III.
Louis Masreliezi född i Paris 1747, hade redan vid
sju års ålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
