Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.r. Botanik, af amanuensen fil. lic Hj. Östergren, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOTANIK.
417
Botanik.
De botaniska studierna hade ursprungligen, i Sverige liksom
annorstädes, rent praktiska syften, men i slutet af 1500-talet börja
äfven de vetenskapliga intressena göra sig gällande. Såsom de äldsta
botaniska skriftställare vårt land ägt förtjäna J. Chesnecopherus
(1581/1635) och J. Franck (1590/1661) att nämnas; deras arbeten
vittna dock mera om trägna studier af utländska forskares arbeten
än om egna iakttagelser. Först i senare hälften af 1600-talet
höjer sig botaniken hos oss till själf ständighet genom O. Rudbeck
d. ä. (1630/1702) och O. Rudbeck d. y. (1660/1740), hvilka utgåfvo
ett storslaget verk, Campi Elysei, innehållande för sin tid utmärkt
goda afbildningar af omkring 6,000 arter.
Under det följande århundradet kom botaniken att intaga en nästan
dominerande ställning i landets naturvetenskapliga forskning, tack
vare Sveriges störste naturforskare, Carolus Linnæus, adlad v. Linné,
född på Råshult i Småland den 13 maj 1707. Efter att hafva i Holland
1735 för-värfvat medicine doktorsgraden lefde han några år som läkare
i Stockholm samt kallades till professor i Uppsala 1741, hvilken
befattning han innehade till sin död den 10 januari 1778. Man kan
icke nog högt uppskatta Linnés förtjänster om botaniken. Den äldre
litteraturen underkastades en genomgående granskning, och det goda
i densamma utvecklades af honom vidare. Han höjde be-skrifvandet
af djur och växter till en verklig konst, i det att han utbildade
diagnosen, som afser att genom korta men till sin betydelse noga
bestämda termer karakterisera olika arter, samt införde den binära
nomenklaturen, cl. v. s. metoden att benämna djur och växter med
ett art- och ett släktnamn. Genom sitt sexualsystem åstadkom han en
väl behöflig öfversikt öfver de då kända arterna; han utvecklade
skillnaden mellan artificiella och naturliga system och visade,
huru ett naturligt system borde åstadkommas, samt urskilde och
benämnde 67 naturliga familjer. Hans förnämsta systematiska arbeten
äro Systema naturæ och Species plantarum. I sin Philosophia botanica
lämnar han en framställning af tidens vetande angående växternas
yttre och inre byggnad; samma arbete innehåller
Sveriges land oc’h folk.
27
Karl von Linnés staty i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
