Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 10. De sköna konsterna - Skulptur. Av [C. R. Nyblom] Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
åriga kriget hemvändande segervinnare förde denna stilskiftning med sig från
kontinenten. De byggde slott i barockstil, och de prydde dem med tapeter och
möbler, taflor och byster, som dels voro segerbyte, dels utförda efter främmande
förebilder. Minsta delen hade nog skulpturen häri, men man fortfor alltid att
resa väldiga gravmonument, nu i barockform, och byster förekomma, utförda här
hemma. Men de anläggningar, som även gynnade skulpturen, voro de stora
kungliga slotten, först Drottningholms, sedan Stockholms slott. Ett par ståtliga
barockmonument ses i Uppsala domkyrka, nämligen greve Dohnas (signerat
Ver-bruggen, Antwerpen 1674) och Bengt Oxenstiernas (efter utkast av Nik. Tessin
d. y., 1690-talet). Porträttör i marmor var K. Schröder, av tysk börd, som 1695
modellerade och högg en byst av Karl XI (Uppsala universitet). Bland dem,
som plastiskt dekorerade slotten, erinras om fransmannen R. Chauveau, som
arbetade här 1692—1700, och B. Precht, tysk, som inkom 1672 och dog här 1730,
vars verk bestodo dels i dekorering av rum, t. ex. det härliga drottning-sovgemaket
på Drottningholm, dels i altaren och predikstolar för kyrkor — ypperst
predikstolen i Uppsala domkyrka (1709, efter Nik. Tessin d. y:s anordning) och de
baldakinprydda, förgyllda stolarna i Storkyrkan i Stockholm, allt i blomstrande barockstil.
■Tolian Tobias Sergel.
Självporträtt.
Så småningom avlöses denna av den franska stil, rokoko, som, införd från
Frankrike med fransk smak och litteratur, under inflytande av drottning Lovisa
Ulrika, härskade någon tid för att med 1790-talets inbrott utbytas mot den
nyantik, som sedan fortlevde ungefär till seklets slut. Även rokokostilen inleddes hos
oss av utlänningar men nu uteslutande av fransmän, och två av dem ha fått
sina namn fästade vid den svenska konstens historia. Den ena är J. Ph.
Bouchardon, som kom hit 1741 och dog här 1753, den förnämsta konstnären av de
två, som utförde en bronsbyst av Karl XII, den första plastiska bild av
krigar-konungen, samt flera bronsprydnader för Stockholms slott, t. ex. de lyktbärande
»putti» i stora uppgången. Den andra var P. L’Archeveque, som vistades här
1755—77 och, utom dekorativa verk i K. slottet, ufförde Gustav Vasas och
Gustav II Adolfs minnesstoder i Stockholm, bägge dock föga lyckade, samt blev
den första direktören för den av Adelcrantz nyorganiserade Konstakademien men
vars största förtjänst är, att han uppfostrade Sergel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
