- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
421

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ss - sats ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sats/schema

rahuldama, lõbustama,
sats — en,—er keel. lause, fraas; trük. ladu; filos.
tees, dogma, maksiim; muus. lause, fraas;
(dosis) annus, portsjon; (insats) panus; sport
hoog; hüpe, ta s. hoogu võtma (hüppeks).
—a1 tr. panustama, mängu panema; tehn.
väävlit tikule panema; sport hoogu võtma,
—accent lauserõhk. —bildning lauseehitus,
—bindning keel. rindlause, —bräde ka fig.
hüppelaud, —byggnad lauseehitus, —del
lauseliige. —fläta kiillause. — flätning
lausekonstruktsioon. —fogning põimlause,
—förkortning lauselühend. —lära
lauseõpetus, —lösning lauseanalüüs,
—sammanhang lauseseos.
satt 1. adj. part. lüheldane, rässakas, jässakas. 2.

vt. sitta, sätta.
saturera1 tr., keem. küllastama, satureerima.
saturnalier pl., aj. saturnaalid; fig. metsikud
lõbustused.

satyr [—yr] —en,—er müt. saatür; fig. liiderlik
mees.

satäng v. satin [—ar|] —en, v. —et,—er

satään(riie).
sauté, sauvera vt. såté, såvera.
säv v. säv|e —en (puu)mahl; fig. elumahl, —a1
intr. mahla jooksma; vett jooksma; tr. mahla
võtma, —as1 dep. mahla jooksma, —full adj.,
—fylld adj. part., —ig adj. mahlarikas. —ning
—en mahlajooks.
savaräng v. savarin [—är|] —en,—er keed. teat.
küpsis.

savoir vivre [savoår viver] (ett) prants. k.

elukogemus, elutarkus,
sax —en,—ar käärid; sport kääriste. —a1 I. tr.
(korsa) risti panema; (klippa) lõikama. II.
refl. risti minema, benen s-r sig på en
berusad joobnul käivad jalad risti ali. —arm
kääriharu. —hugg käärilõige. —skär
kääritera.

saxare v. sachsar|e — (e)n,= saksilane.
saxisk v. sachsisk adj. saksi,
scarf v. skärf —en,—ar ingl. k. kaelarätt,
seen [sen] —en,—er stseen, näitelava, gå in vid
s-en näitlejaks hakkama, sätta i s. lavastama,
s-er ur folklivet pildid rahva elust, ställa till
en s. stseeni tegema, —anordning režii. —ari|o
—ot,—on v. —er stsenaarium, lavastus, —eri
[—i] —(e)t,—er lavastus; fig. väljavaade,
maastiku pilt. —isk adj. lava—, lavaline, s.
konst lavakunst. —konst lavakunst,
—konstnär lavakunstnik, näitleja, —vana
lavaharjumus.
scept|er [sépt—] — ret,= (spira) skepter,

valistuskepp.
sch inter j. ts! kuss!
schaber v. sjaber pl., fam. raha, nodi.

schablon [—ön] —en,—er šabloon. —artad adj.

part., —mässig adj. šablooniline.
schabrak [—ak] — et,= sadulavaip.
schack 1. —et,= male, malemäng, spela s. malet
mängima. 2. — et,= v. — en,—ar kuningale tuli,
šahh. 3. fig., hålla ngn i s. kedagi vaos
hoidma; s. oeh matt šahh ja matt. —a1 intr.,
mäng. tuld andma; fig., tr. ähvardama, üle
trumpama;/öm. väsitama, roiutama. —bräde
malelaud, —drag malekäik. —lig adj. male—,
maleline. —match malematš. —matt šahh ja
matt; fig. omadega läbi , surmani väsinud,
—mästare malemeister, —pjäs malenupp.
—problem maleülesanne. —ruta maleruut.
—spel malemäng, —turnering, —tävling
maleturniir, malevõistlused.
schack|el —eln,—lar mer. sekkel.
schackraser, hangeldama, sahkerdama. —r|e

—(e)n,= hangeldaja, sahkerdaja,
schagg v. sjagg —en,—er villane plüüš.
schah —en,—er šahh (Iraani monarh),
schajas, schakal vt. sjajas, sjakal.
schakt — et,= mäend. šaht; fig. salakamber,
själens hemligaste s. hinge kõige salajasem
nurk. —a1 tr., s. bort ära vedama, kõrvale
toimetama, —mästare tööde juhataja teede
ehitamisel.—ning —en,—ar äravedamine,
schakå v. tschakä [—å] —n,—er sõj. silind-

rikujuline peakate nahast v. vildist,
schal, schalett vt. sjal, sjalett.
schalottenlök [—å—] šalott(sibul).
schaman [—ån] —en,—er šamaan.
schampo —t,—n šampoon. —nera1 tr. šam-

poneerima.
schanker —n med. šanker.
schappa, schappen vt. sjappa, sjappen.
scharlakan [šä— v. —là—] —et 1. erepunane
värv. 2. punane riie v. riietusese. —sfeber
med. sarlakid,
scharner v. charner [—ér] — et,= tehn. šarniir,

liigend, hing.
schartauan [—ån] —en,—er teol. vanameelne

luterlane (Rootsis),
schas, schasa vt. sjas, sjasa.
schatter|a1 tr., kunst varjustama; varjundama,
nüansseerima. —ing ~en,~ar varjustamine;
varjund, nüanss,
schatull — et,= šatull, kastike,
schau muutm., mer., flagg i s. hädasignaal,
schavott [—ått] —en,—er tapalava; (skampåle)
kaak, häbipost. —era1 intr. häbipostis
seisma; fig. kõikide tähelepanuobjektiks
olema, låta ngn s. i pressen kedagi
ajakirjanduses häbistama. —ering —en,—ar häbipostis
seismine,
schejk v. shejk —en,—er seik.
schema —t,—n skeem, üldjooneline kava, göra

421

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free