- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
22

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ateljé ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som ej får plundras el. kränkas, av a-
med privativ betyd, (se ambrosia,
ametist, amnesti) o. sylãn, röva.

ateljé, 1779, från fra. atelier, bl.a.
verkstad, av ffra. astelier, timmerplats,
avledn. av astelle, träflisa, av senlat.
hastella, dimin. av lat. hasta, spjut,
urbesl. med gadd.

1. atlas, kartbok, Rudbeck Atl. 1679
(atlant), om naturhistorisk atlas i
boktitel från 1848 = ty. (plur. atlanten),
fra., eng., efter titanen el. giganten
Atlas, som uppbar himlavalvet o. även
framställts såsom en i astronomi
framstående konung (ordet användes även
om stjärnkartor).

2. atlas, tygsort, i ä. tid atlask, 1532
o. ännu på 1800-t., atlas 1729, jfr da.
atlask, mlty. attelas, ty., ä. eng. atlas,
ytterst lån från arab. aṭlas, utan hår,
glatt, i nyarab. även om glatt sidentyg.

atlet, ytterst från grek. athletḗs, till
athleín, kämpa, tävla, till áethlos, kamp.

atmosfär, 1716, 1725 = fra.
atmosphère osv., av nlat. atmosphæra,
till grek. atmós, dunst (av ovisst
ursprung), o. sphaīra, klot (se sfär).

atom, 1728, Kellgren: átom = ty.
atóm, ytterst från grek. átomos,
odelbar, av det nekande a- (se o-) o. tomós,
till témnein, skära, varav även sv.
lånordet tom, volym.

1. att, infinitivmärke, fsv. at (jämte
aat, varav i obetonad ställning ad(h),
jfr talspr. å) = isl., no., da. at (i da.
vanl. uttalat ungef. å). Egentl. samma
ord som fsv., isl. o. fda. prepos. at,
åt, till (= åt), jfr liknande
användning av den likabetydande prepos. eng.
to, fhty. zuo (ty. zu). Formen å
framför inf. är fsv. at med förlängt a (se
åt), jfr sv. dial. åt i samma an v., men
beror delvis på sammanblandning med
å = och (se d. o.); ok framför infin.
uppträder redan i fsv. (se bl. a.
Östergren Spr. o. st. 1: 86).

2. att, konj., fsv. at (jämte æt, ad(h);
om æt se nedan o. om d(h) se föreg.)
= isl., no., da.; för de nordiska språken
egendomlig form. Egentl. neutr. av ett
demonstrativt pronomen, liksom sv. det,
ty. dass, eng. that; f. ö. av omstridd
härledning. Snarast ej att skilja från
fsv. þat, þæt (sv. det), ty. dass, eng.
that, i det att þ (ð) av vissa
anledningar bortfallit (jfr konj. än, möjl.
= ty. denn, dann, eng. than); se bl. a.
Kock Ark. 11: 117 f. Enl. somliga dock
av en form motsv. got. þatei, att, emedan
m. m. (av þat- o. ei, att m. m., väl
egentl. en gammal kasusform till en
pronominalstam). Man har också tänkt
sig ett germ. *jata, jfr sanskr. yad,
neutr. till ya-, vilken (= grek. (h)ós,
neutr. (h)ó); liksom fsv. æt, fgutn. et,
att, möjl. bör identifieras med got. ita,
det. Om en annan möjlighet se Noreen
Gesch. § 204, 3: av *jaintāt i
halvstark stavelse › at, till got. jains osv.,
den där; jfr han.

attack, 1627, av fra. attaque, vbalsbst.
till attaquer, anfalla (= attackera),
av omtvistat ursprung.

attentat, i modern betyd. först på
1800-t., i grundbetyd. ’(orättmätigt el.
brottsligt) försök el. tilltag’ redan 1644
= ty., fra. osv., av lat. attentātum,
egentl. part. pf. pass. n. till attentāre,
försöka, av ad-, till, o. tentāre, känna
på, pröva (se tentera).

attest, 1650 = ty., eng., till lat.
attestāri, intyga, ytterst till testis, vittne,
jfr protest, testamente.

attiralj, Karl XII 1704, i fullt modern
anv. 1773, av fra. attirail, tillbehör, till
attirer i en äldre betyd, ’ställa i
ordning’, av à, till (lat. ad), o. tirer, draga
(se tirad).

attityd, 1773, av fra. attitude, av
mlat. aptitudo, lämpligt tillfälle, till
lat. aptus, tjänlig (vartill sv. aptera),
egentl.: tillfogad (jfr koppel, kopula).

attrahera, i naturvetensk. anv.
Triewald 1728, ytterst av lat. attrahere, av
ad-, till, o. trahere, draga (se trakt).
— Härtill: attraktion.

attrapp, i den ursprungligare betyd.
’(angenäm) överraskning’ hos Kellgren
(ännu Wennerberg: ’aldrig mer
attrapper’); även den härur utvecklade,
numera nästan ensamt brukliga konkreta
betyd. är först uppvisad hos Kellgren;
av fra. attrape, snara, skälmstycke, till
attraper, egentl.: fånga i fallgrop (besl.
med trappa o. trampa).

audiens, i modern betyd. redan 1537

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free