- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
23

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ateljé ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jfr fra. audience osv., av lat. audientia,
uppmärksamhet på en talande, till
audīre, höra, jfr följ.

auditör, 1651 (om Wivallius) = ty.
auditeur ds., av fra. auditeur, även:
åhörare, lärjunge, av lat. audītor, till
audīre, höra, vartill också sv.
auditorium, egentl.: hörsal.

augusti, jfrfsv. augusta mōnadh o.da.,
ty., eng. august; av lat. augustus (mensis),
av Augustus, den förste romerske
kejsaren, till vars ära månaden uppkallades
(egentl.: helig, hög, vördnadsvärd;
urbesl. med öka) = mansn. August.

auktion, o. 1650, jfr ty. auktion; av
lat. auctio (genit. -ōnis), ökning, till
augēre, öka, urbesl. med öka.

aula, 1846-47: universitets aula eller
solennitetssal
= ty., av lat. =, av grek.
avlḗ, gård, palats m. m.

Aurora, kvinnon., av lat. Aurōra,
morgonrodnadens gudinna, egentl.:
morgonrodnad (av urital. *ausōsa), besl.
med grek. Ēṓs, (av *ausōs) ds.; urbesl.
med öster (se närmare d. o.).

auskultera, av lat. auscultāre, lyssna
(av stammen aus- i öra o. -cultāre,
besl. med hälla, egentl., såsom ännu i
dial., luta); se bojskaut.

auto, i sammans., av grek. avtó-s, själv;
i t. ex.: Autodidakt, av grek. adj.
avtodídaktos, självlärd, till didáskein, lära,
rotbesl. med lat. docēre, lära (se docent).
Autograf, ytterst av grek. adj.
avtógraphos, egenhändigt skriven, till
gráphein, skriva (jfr fono-, telegraf
osv.). — Automat, ytterst av grek. adj.
avtómatos, som tänker el. handlar av sig
själv; senare ledens härledning är
omstridd. — Automobil, GHT 1896 = ty.,
av fra. automobile, till lat. mobilis,
rörlig, till movēre, röra (se mobilier).

av, adv. o. prep., fsv. af = isl. af,
no. av, aav, aa, da. af, got. af, ab-,
fsax. af, fhty. ab(a) (ty. ab), ags. of
(eng. of, off), av germ. *aƀ(a)-, af,
motsv. lat. ab, grek. apó el. ápo, sanskr.
ápa, från, av, av ie. *apó. Den i fsv.
i en mängd uttryck kvarlevan de
grundbetyd, ’från’ t. ex. far abnam aff egipto
lande
, har i nsv. efter hand i åtskilliga
fall kommit att betecknas med från.
Utdöd är t. ex. betyd. ’om, angående’.
Av och an, 1556, efter mlty. af unde
an
, ty. ab und an. — Av och till,
1544, motsv. i da., efter mlty. af unde
, ty. ab und zu. — Gammal
komparativbildning: efter (se d. o.). — Om
olika betyd.-skiftningar hos av se t. ex.
avdanka, avgud, avvittra.

avancera, milit. Gustaf II Adolf 1621,
om tjänstemän 1677, av fra. avancer,
av ett vulg.-lat. *abantiare, till senlat.
abante (till ante, framför), varav fra.
avant, före, framför. — I part. pf., om
åsikter: ’långt åt vänster gående’ från
1880-t.: ordet förses i denna betyd, av
Wirsén 1882 med citationstecken. —
Härtill: avans, av fra. avance.

avbräck, O. Petri = da. afbræk, från
mlty. afbrek(e), till av o. mlty. breken,
bryta (varav bräcka 1).

avdanka, 1600-t. = da. afdanke, från
lty. afdanken, avskeda, el. ty.
abdanken; till lty., ty. danken (= tacka);
alltså egentl.: tacka vid avskedet. I
betyd. ’avskeda, hemförlova’ nu ersatt
av försvenskningen avtacka; jfr till
betyd.-utvecklingen fra. remercier,
avskeda, egentl.: tacka.

ave, se ävja.

avel, i sv. dial. även: styrka, kraft,
fsv. afl, avel m. (o. n.?), styrka, kraft,
förvärv, avkastning = isl. afl, no. avl
n. ds., da. avel, avkastning o. d., fsax.
aƀal, styrka (ags. afol är ett fsax. ord);
av germ. *aƀ(a)la-. Härtill vb. avla,
fsv., isl. afla, da. avle; i betyd.
’förvärva, åstadkomma’ o. d.; i betyd, ’avla
barn’ ej i isl., men redan i fsv.; jfr fhty.
afalôn, ivrigt syssla, o. sv. ävlas. Jfr
även ämne, av germ. *aƀnia-. Av germ.
af-, aƀ- = ie. op- i lat. opis, ope, plur.
opes, kraft, rikedom, m. m., opus, arbete
(se opera), sanskr. ápas, verk, osv., jfr
möjl. även grek. Apóllōn, egentl.: den
kraftige (Prellwitz BB 24: 214); i
avljudsförh. till sv. öva. — Betyd, ’avkastning’
hos nsv. o. nda. avel utgår från verbet.

avenbok, 1740-t., av ä. da. av(e)nbøg,
da. avnbøg, möjl. med anslutning till
avne, agnar, syftande på de långa
fruktskalen (M. Kristensen Ark. 17: 90), lånat
från mlty. hagenbôke = ty. hage(n)buche
(se hage); härav även sv. annbok;
delvis dunkla ljudförhållanden (se SAOB).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free