- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
43

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - beta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nisl. hög, no. bing(e), liten avbalkning,
lår, bås, mlty., ty. binge, eng. bing, hög,
bås; väl i avljudsförh. till sv. bunge,
skogsdunge, no. bunga, liten hög, fhty.
bungo, knöl (jfr Veronica beccabunga,
jfr ä. ty. bachbunge växtnamn), av ie.
roten bhn̥gh, i sanskr. bahu-, mycken,
talrik, grek. pakhýs, tjock, stor, o.
vidare besl. med bunke; enl. somliga
delvis lånat.

bingel, växtsl. Mercurius, Linné 1745
= ä. da., från ty. bingel, väl ellips för
bingelkraut (jfr sv. bingelgräs 1638),
av ä. ty. büngel, dimin. till mhty. bunge,
knöl, med syftning på den tvåknöliga
frukten; se föreg.

binnikemask, Linné 1740, sammans,
med ä. nsv. binnika, band, o. 1560, från
ett ml ty. bindiken, dimin. till binde (motsv.
sv. sbst. binda); jfr mlty. *bendeken
(= ty, bändchen, dimin. till band),
vartill möjl. ä. sv. former på ben-.
Analoga bildningar i da. bændelorm o. ty.
bandwurm.

binokel, 1874 = ty., av fra. binocle, i
nyare tid bildat av lat. bini oculi,
ögonpar, av bīni, två (se bi-, pref. 2) o.
oculus (se öga).

biograf, i betyd, ’författare av
levnadsbeskrivning’ 1797 (jämte biografi,
biografisk
o. 1770); i betyd,
’kinematograf av fra. biographe, bildat 1893; till
grek. bios, liv (även i biologi, Agardh
1814, osv.; jfr amfibie o. se diet o.
kvick), o. gráphein, skriva (urbesl. med
karva; jfr grammatik).

bir, 1609: bijr, från ty. bier, motsv.
sv. dial. bjor, isl. bjórr (sannol. lån i st.
f. det inhemska ǫl = öl), fsax. bior, ags.
béor (eng. beer), sannol. av germ. *beuza-,
till germ. roten beuz, beus, svälla, jfr
fhty. biost, råmjölk, o. buska; se förf.
Ark. 7: 145. Enl. andra: germ. *beura-,
r-
avledn. till roten i bjugg, korn,
alltså: dryck beredd av korn. — Härtill:
birfilare, 1705: -fidlare, från ty.
bierfiedler, krogspelman, jfr ä. nsv. birfila,
vb, Spegel 1685 (-dl-) (se fiol).

Birger, mansn., upptaget ur fornspr.
(Birger Jarl), jfr fsv. Birgher; snarast
gammalt kortnamn, urnord. *Birᵹia-, till
namn på Bærgh-, Biærgh-, nsv. Berg- (jfr
t. ex. fsv. Biærghulf); knappast däremot
’hjälparen’ el. dyl. till bärga. —
Identiskt med Börje, som organiskt
utvecklats ur Birgher; ävensom med Berge,
Bärge
, med liknande övergång av -ir-
till -er-, -är- som i herde (med
biformen härde).

Birgitta, kvinnon. genom metates av
ä. Brighitta, egentl, keltiskt: ir. Brigit,
bl. a. berömt helgon = fkelt. Brigantia,
en gudinna (även ortnamn = Bregenz),
sanskr. Br̥hatī (även som appell.), fhty.
Purgunt; av ie. *bhr̥ghn̥tī-, etymologiskt
identiskt med det likaledes urgamla
landsnamnet Burgund (i
Burgundarholmr, nu Bornholm, benämnt efter sina
höga o. branta klippor, o. Burgund, nu
Bourgogne i Frankr.); till sanskr. br̥hánt-,
hög, ie. *bhr̥gh- i borg.

bisamoxe, 1802, sammans, med
bisam, vissa stärkt luktande ämnen, av
mlat. bisamum, sannol. semitiskt liksom
det etymologiskt nära samhöriga
balsam; jfr desman.

bisarr, 1706; i ä. sv. även: egensinnig
o. d., t. ex. Columbus 1679; av fra.
bizarre, av span. bizarro, i äldre span.
bl. a.: brokig, fantastisk, väl av baskiskt
ursprung.

bischoff, Dalins Arg., från ty. bischof;
egentl.: dryck för biskopar.

biskop, fsv. biskoper m. m., gammalt
allm.-germ. lånord, liksom åtskilliga
andra urgamla kristna ord (t. ex. djävul,
kyrka, ängel
) av grekiskt ursprung:
ytterst från grek. epískopos,
uppsyningsman, av epí, på, o. skopeĩn, se (i
mikroskop osv.; jfr speja). De germ.
formerna med b kunna tyda på förmedling
av vlat. ebiscopus; jfr dock under påve.
Bisp - fsv., da., beror väl på
syn-kope i proklitisk ställning framför
personnamn.

biskui, i modern betyd., om kakor o.
småbröd 1664, om skeppsskorpor 1645
(beschijtt), från fra. biscuit, av lat. bis
(äldre du̯is), två gånger (besl. med två,
se även bi, pref. 2 o. bissera), o. ffra.
cuit, part. perf. av cuire, koka, grädda,
av lat. coquere (se koka); jfr i fråga om
bildningen ty. zwieback, skorpa, ä. nsv.
o. dial. tveback. Biformen biskott utgår
ytterst från ital. biscotto, till part. perf.
cotto, kokt, gräddad, av samma lat. vb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free