- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
53

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - blånor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nu Bännebo Dal., Gullabodha, nu
Gullebo Smål., Ingabodha, nu Ingebo Vgtl.,
Munkabodha Ögtl. osv.; vanl. med ett
personnamn i första leden; en
jämförelsevis ung namntyp. Jfr Borås. —
Om i ortnamn uppträdande -bo av annat
ursprung se -bo 1 o. 4.

bodisko, skämts.: bodbetjänt; t. ex.
Levertin, men åtm. (i talspr.) allmännare
under närmast föreg, årtionden; med
hänsyftning på disk, av familjen.
Bodisco, närmast en på sin tid bekant
medlem av den ryska beskickningen i
Stockbolm under Karl XIV Johans tid;
se förf. Spr. o. st. 16: 68 f.

bodmeri, 1631 = da., från lty.
bodmerij (= ty. bodmerie, fra. bomerie, eng.
bottomry), avledn. av mlty. bodemen, låna.
på fartyg el. last, avledn. av bodem(e),
botten, särsk, på fartyg; se botten.

boer, från holl. boer, bonde (lån från
lty. bûr) — holl. buur, granne; se bur 2.

boett, slutet av 1700-t, från fra. boîte,
dosa, ask (med äldre uttal), av ffra. boiste
(ital. busta), av vlat. buxida, till grek.
pýksis, (stam: pyxid-), dosa av buxbom,
till pýksos, buxbom; se box, buxbom,
bössa
.

bofink, Var. rer. 1538: boofinke = da.
bogfinke, från mlty. bôkvink, av bok
(se bok 1) o. fink.

bofällig, se -fällig.

bog, fsv. bōgher = isl. bógr, da. bov,
mlty. bôch, fhty. buog (ty. bug), ags.
bóg, även: gren (eng. bough, gren);
egentl, om övre delen av frambenet; av
germ. *bōᵹu-, av ie. *bhāghu- = grek.
pḗkhys, underarm, sanskr. bāhu-; i arm.:
framben. I överförd bemärkelse om
fartyg; jfr bolin o. se betyd.-analogier
under låring. — Bogspröt, se under
spröt.

boggivagn, ytterst av eng. bogie;
dunkelt.

bogsera, Sahlstedt 1713, från lty.
bôgsêren, holl. boegseeren, med anslutning
till bog väl av portug. puxar, draga,
släpa, av lat. pulsāre, stöta (se puls).

bohag, se bo 1.

bohem, slutet av 1800-t., från fra.
bohème, sigenare, egentl. Böhmen el.
bömare, i sin överförda betyd, av
person, som för ett oregelbundet liv, efter
Murgers Scènes de la vie de Bohème
(1848); se bömare.

Bohus, äldre Bahus, av Bagahus, av
fno. bága-, svag form till bágr, som är
till förtret el. obehag, vars fsv.
motsvarighet *bāgher, sv. dial. båg, tvär,
ingår i fsv. Baghæsund, sedan Bogesund
(nu Ulricehamn), o. i sv. sjön. Båven
(jfr runsv. i bagi); besl. med fhty. bâga,
kiv, strid (ie. *bhēgh-) ~ fir. bág, kamp
(ie. *bhāgh- el. -ō-), osv.

1. boj, ankar-, förr även boja, y. fsv.
boij, boija, liksom da. boje, bøje från
mlty. boie, lty. boi, lån av ffra. bouée,
väl germanskt lån (jfr fhty, bouhhan,
motsv. sv. lånordet båk); enl. andra
identiskt med boja.

2. boj, tygsort, 1624, liksom da. boi
från ty. boi, av lty. bai el. holl. baai,
lån från ä. fra. baie (motsv. fra. boie), av
adj. bai, rödbrun, av lat. badius,
kastanje-brun; alltså egentl.: brunt tyg; jfr ital.
bajetta, vanl.: mörkbrun boj. — Därjämte
ä. nsv. baj = da. bai, från lty. el. holl.

boja, fsv. boia, liksom da. boje, bøje,
isl. bǿja, beja, från mlty. boie, lån från
ffra. boie, av lat. boja, halsjärn, kanske
med Solmsen KZ 37: 24 egentl, fem. till
folkslagsnamnet boii (se bömare); alltså:
den bojiska o. sålunda syftande på ett
bland bojerna övligt bruk.

bojar, 1618, motsv. ä. nsv., fsv. bajor,
ett slaviskt ord, ry. bojarin, plur. bojare;
allmänt tolkat som lån från turk. bajar,
magnat; sannol. felaktigt, alldenstund
en form med -l-, boljarin, enl. Brückner
Zfvergl. Sprachf. 48: 175, uppträder tre
århundraden tidigare än bojarin. Möjl.
är i stället det turkiska ordet lånat från
slaviskan.

bojert el. bojort, ett förr brukligt
mindre fartyg (smack), 1533, från mlty.
bojert, av mholl. boyer, avledn. av mholl.
boyen, på ett skeppsbord anbringa en
över däcket uppskjutande bordläggning:
bojerten var i för o. akter försedd med
en sådan.

bojkott, från eng. boykott; efter
namnet på en år 1880 »bojkottad» irländsk
godsförvaltare.

bojskaut, 1909 (boy-scouts plur.), från
eng. boy scout, av boy, gosse, o. scout,
spejare, av ffra. escoute, avledn. av ffra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free