- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
54

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bok ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

escouter (motsv. fra. écouter), lyssna,
av lat. auscultare (i auskultera).

1. bok, trädnamn, fsv. bōk (bök) =
isl. bók, da. bøg (med ø från plur. el.
från kollekt. böke), ags. bóc-, jfr mlty.
bôke, fhty. buohha (ty. buche) o., med
i-avledning, lty. böke, ags. béce (eng.
beech); motsv. lat. fāgus, bok, grek.
phēgós, ett slags ek, möjl. också ’kastanj’
(med avs. på betyd.-växlingen jfr under
lind); vanl. fört samman med grek.
phageīn, äta (jfr sarkofag); i så fall:
träd med ätlig frukt. — Om
Bartholomaes av somliga godtagna, men säkerl.
felaktiga sammanställning med kurd.
bûz, alm, o. flera andra indoeur. ord
av u-serien se Schrader ZfdW 11:4; jfr
senare Bartholomae IF 31:36 n. 2 o.
Schrader Reallex.² s.171. — Slav. buk-,
bok, bokstav, från germ. spr.; jfr senast
Brückner KZ 46:195.- Härtill kollekt,
böke = fsv. = isl. bǿki osv., av germ.
*bōkia-. — Om ett annat svenskt ord för
’bok’ se Hestra.

2. bok, (läse- o. d.), fsv. bōk f. = isl.
bók, f., da. bøg, got. bôkôs plur., brev,
bok, ags. bóc f. (eng. book), men fsax.
bôk, fhty. buoh (ty. buch) n.; samma
ord som föreg.; egentl.: stycke bokträ,
varpå runor ristades; jfr Taciti
framställning i Germ. kap. 10 om de märken
(notœ), varmed hos germanerna vid
lottning o. d. de pinnar förseddes, som
skurits från ’ett ätliga frukter bärande
träd’ (arbori frugiferœ), varmed vid denna
tid knappast vanliga fruktträd utan
snarast bok (el. ek) åsyftats; jfr även
bokstav. — Boklåda, 1617 = da. boglade,
efter ty. buchladen; se f. ö. låda 1.

boka, (malm), 1638, från mlty. boken
= det inhemska no. boka, slå mjuk,
gräva, rota, ty. pochen; avljudsformer
till isl. bauka = sv. böka.

boken, halvskämd, 1731, motsv. no.
bōken, halvtorr; väl i avljudsförh. till baka
(jfr grek. phôgo, steker)o. betydande
’uppvärmd’ el. dyl. — Härav vb. bokna = no.

bokstav, fsv. bōkstaver = isl. bókstafr,
fsax. bôkstaf, fhty. buohstab (ty.
buchstabe), ags. bócstœf; av stav i betyd,
vertikalt runstreck, runa, sedermera i
sammans. med bok använt om de
latinska bokstäverna; se bok 2 o. stav.

bol, i sv. dial. även: bo för djur =
fsv. = isl. ból; avledn. av stammen i
vb. bo; möjl. ursprungl. dels 1: germ.
*bōþla-, motsv. fsax. bôdlâs plur., mholl.
boedel, egendom, bo, jfr även ags. bold
(av germ. *buþla- el. med förkortning
av stamvokalen), motsv. litau. buklas,
bl. a. liggplats för djur (av ie. *bhutlo-),
tjeck, bydlo, boning, hjord (av ie.
*bhūdhlo-); dels 2: germ.*bōla-,av samma
stam som grek. phōleós, bo för djur.
Härtill avledn. fsv. böle, som ingår i
bl. a. hybble, Nibble, Tibble (se
d. o.) samt Nöbbelöv (se under -lev).
- I den kamerala betyd, ’boställe’ har
i sv. bol också en form uppgått, som
utvecklats ur fsv. borþ (liksom stel av
stirþer osv.); jfr sv. klockarebord osv.

bola, Bib. 1541 = da. bule, från mlty.
bôlen = ty. buhlen; avledn. av mlty.
bôle m. o. f., frände, älskare, älskarinna,
väl snarast ett barnord av samma art
som ty. bube (se bov), base o. a.

bolag, se bo 1.

bolde, fsv., no. bolde = fda. bulde, av
urnord. *bulðan- el. möjl. *buliþan- (jfr
Sandström Sv. lm. Bin. 6. 3:36), besl.
med böld.

bolin, fsv. boghlina, motsv. da. bov-,
bugline, ty. bulein(e), eng. bowline (möjl.
från nord.), fra. bouline, ital. (osv.)
bolina; av dunkelt ursprung: i alla
händelser i germ. spr. anslutet till bog o.
lina.

boll, fsv. balder, bolder (stam: ball-),
motsv. isl. bǫllr, da. bold, av germ. *ballu-,
jfr fhty. ballo (ty. ball) m. m., varav fra.
balle (> eng. ball), av germ. *ballan-;
möjl. ursprungl. (genom analogibildning
o. kontamination) ur en gemensam
n-stam (jfr brunn, fläck, läpp, osv.);
i avljudsförh. till bulle, till ie. roten
bhel, svälla o. d., i bolma m. fl. -
Samma ord är sv. dial. ball, testikel,
isl. bollr, med avledn. ags. bealloc (eng.
balloc), i avljudsförh. till grek. phallós,
manslem. — Jfr fotabjället under fot.

Bollebygd, Bollnäs, se båld.

bolma, ett 1800-talsord, i sv. dial.
även: ryka starkt, svälla av hemlig
vrede, av bolm- i sv. dial. bolmstark,
mycket stark, bolmstor, mycket stor, o.
sjönamnet Bolmen (se d. o.), jfr no.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free