Print (PDF) - On this page / på denna sida - brasa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brits brastet, braka, mhty. brast* larm, skryt, ägs. brastlian, knaka, spraka, o. mir. brissim, bryter (av bhrst-); till den ljud-härmande rot, som också ingår i brasa, b r a s k a; betr. bety d.-utvecklingen'braka' o. 'bryta' jfr under brak. - Bristfällig, 1701: bröstfålligh,tfr 1677: bröst-fälligheet, båda i handl. fr. Smal.; 1736: bristfällig; översättning av Ity. broekfållig - ty. brnchfällig, egentl.: färdig att brytas el. brista (jfr broek, bråk 1); se f. ö. -fällig. Med avs. på bröst-jfr fsv. brystt da. bröst. brits, o. 1780, även brit(s)ch, t. ex. 1791, 1848, jämte no. brisk, da. briks från Ity. brits(ch)e, briske = fhty. britissa (1000-t, Kluge ZfdW 1: 341), varav ty. pritsche, sovbänk, klappträ, (har-lekins) träsvärd, färla; väl avledn. av fhty. pret, bref, bräde (se d. o.). En motsvarighet till ty. pritsche i betyd, 'färla, karbas' är ä. nsv. britz 15- o. 1600-t. - Enl. Bréal MSL 12: 8 däremot av fra. briche, en medeltidslek, där slag utdelades. britt, från ty. brite, jfr eng. briton, lat. britanni, Caesar, grek. brettanoi, av keltiskt ursprung. brittsommar, sv. dial. britmässesom-mar, de ofta vackra dagarna omkr. 7 okt., den heliga Birgittas dag; i sv. dial. även fattigmanssommar, grävlingssommar; jfr indiansommar. bro, fsv. bro, anlagd väg, bro, trappa (jfr sv. dial. o. sammans, nsv. förstu-gubro) = i si. b ni,, da. bro, av germ. *bröwö-, avljudsform till brygga, sbst, o. forngall. brwa (av *bhreuä); vanl., dock kanske med orätt, sammanställt med de till betyd, ganska avvikande bryn o. ir. brå, kant. - Betyd.: '(över sank mark) anlagd väg' kvarlever i vissa sv. dial. o. ingår i en mängd. sv. ortnamn. Jfr Sahlgren Uppl. fornm. tidskr. 26: 92 f. broek, sjukd., ä. nsv. o. dial. bråk = å&. brok; lån från ä. Ity. br ok = ty. briich, egentl.: brytning, avljudsform till germ. *brekan, bryta (se bräcka); jfr åderbrock. - Var. rer. 1538 har i st. för-bråkenheet, till mlty. vorbroken, sönder-bräckt. brockfågel, 1880-t. (Sv. Nilsson) = da. brokfugl; från \iy bro(c)kvogel,jämte 62 brodera bra(c)k-, ty. brachvogel, till Ity. bräke, trädesåker, adj. bråk, i trade = ty. brache, brach, till germ. 'brekan, bryta, i bråk osv.), alltså: som uppehåller sig på trädesåkrar; i ty. även som namn på spoven (m. fl. fåglar), jfr ty. heiden-schnepfe, storspov. Formerna med -o-bero väl på anslutning till mlty. bråk, träsk (se brakvatten). brodd, ä. nsv. även brudd, fsv. brod-der (-M-), brodd på hästsko, verktyg varmed hål hugges i järn = isl. broddr, pigg o. d., fda., n da. bröd; med nordiskt -dd- av germ. -zd- (liksom t. ex. i ga d d) = ägs. brord, pigg, grodd, fhty. brort, bädd, kant, spets, av germ. *bruzda-= ie. *bhrzdho-; i avljudsförh. till *bhrezdho- i brädd, till en rot bhres, skjuta fram o. d. Annorlunda H. Pe-dersen IF 5: 73 o. Walde KZ 34: 506, varom Persson Indog. Wortf. s. 24 (jfr s. 348). - Jfr brodera o. under bord. broder, fsv. bröper = isl. bröÖir, da. broder, got. bropar, fsax. brödar, fhty. bruoder, (ty. bruder), ägs bröÖor (eng. brother), motsv. lat. fräter (jfr frater-n i ser a), grek. phratör, sanskr. bhrätar* fornir. bråthir, fslav. bratru, alltså ett allmänt indoeurop. ord, av *bhrä-tor~, *bhrä-tr-. Om avledningen -tr- se f. ö. under fader. Jfr brylling. - Bror (ä. broder) som benämning på en förtrogen vän förekom redan i början av 1500-1., t. ex. käre (hcerra) bror (1504, 1505), efter ty. Bror- el. du-skålarna kommo väl dock knappast i mera allmänt bruk förrän på 1600-t., likaledes efter tyskt mönster. brodera, 1697 = da. brodere, ty. bro-dieren, från fra. broder. Vanl., men säkerl. med orätt tolkat som en på omställning beroende biform till börder, kanta, som är en avledn. av bord, rand, fåll (lånat i sv. bård). Denna härledning omöjliggöres emellertid därav, att broder urspr, haft ett s i stammen (jfr part. brozdé, brusdé Marie de France ävensom provenc. broidar, eng. embroi-der). A. nsv. bordera, da. bordere utgå från höll. bordeeren, av ffra. börder i betyd, 'brodera', som genom metates uppstått ur broder o. till formen sammansmält med börder, kanta. Ä. da.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
