- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
63

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - brasa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

baldyre kommer från holl. borduren,
till fra. subst. brodure. Se Brøndal
NTfF 4 R 5: 49 f. Men även med
denna Brøndals härledning bör fra.
broder tolkas som ett germ. lån, jfr fsax.
brordôn, fhty. brortôn, till *bruzda- (=
brodd), som kan vara en växelform
med det *burzda-, som i bord möjl.
sammansmält med *burða-.

brok, byxa, fsv. brōk, se bracka.
Jfr uttr.: make till broken.

brokad, 1640, av spa. brocado, ital.
broccato, egentl.: genomstucket, av den
romanska stammen i brosch.

brokig, ombildn. av fsv. brōkoter,
motsv. da. broget; jfr sv. brōk, no.
brōk(a), brokigt djur, i sv. dial. även ’fläck’;
av oviss härledning.

brom, av grek. brṓmos, stank; f. ö.
dunkelt.

1. broms, insekt, 1640; jfr fsv. brims
(› bryms › ä. nsv. bröms, t. ex. 1637)
= isl., no. brims, ä. da. brimse, fsax.
brimissia, fhty. brimissa (det i
ordböcker upptagna ags. brimse finns ej enl.
Kärre Nom. ag. in Old Engl. s. 41 n. 1), av
germ. *bremisiō-; från brims utgår även
sv. dial. brems, liksom da. o. Ity., ty.
bremse från motsv. fornformer med -i-.
Avljudsformer el. snarare ombildningar
äro däremot ä. da. bramse o. mlty.
bromese, ä. holl. brumse. Utan s-avledn.: fsax.,
fhty. bremo. Till en ljudhärmande ie.
rot bhrem i fhty. breman, brumma; jfr
de på likartat sätt uppkomna bi, humla,
mygg
m. fl. — Sv. broms är enl.
Hesselman De korta vok. i o. y s. 179
utvecklat ur bröms; snarare föreligger
väl här som i mlty. bromese osv. en
ombildning efter ä. nsv., sv. dial. bromma
jfr brumma (vilket senare brukas om
bin, Lex. Linc. 1640). Formernas
spridning i dial. förbjuder antagandet av
utländsk påverkan. — Ett på likartat sätt
uppkommet ljudhärmande ord för
’broms’ är lett. bimbals.

2. broms, tekn., förr jämte bröms
även: kapson på hästar; lån från mlty.
premese, lty. bromese, bröms, kapson, o.
ty. bremse, broms (varav även da. bremse);
av omtvistat ursprung.

bronkit, 1830-40-t., till grek. brónkhia,
luftrör, väl urbesl. med krage; se d. o.

brons, 1672, från fra. bronze, av ital.
bronzo, senlat, æs brundusīnum, dvs.
koppar från Brundusium (mgrek.
Brontḗsion), nu Brindisi, fordom med
berömda bronsfabriker.

brosch, 1843, från fra. broche, jfr broc,
spett, ital. brocco, spetsig pinne, brocca,
plog, av lat. brocc- i broccus, med
framstående tänder (väl kelt.); jfr följ. o.
brokad.

broschyr, 1749, från fra. brochure, till
brocher, sy, sticka; alltså: med nålar
sammanhäftad skrift; till föreg.

brosk, ä. nsv. brosk Var. rer. 1538,
fsv. *brosk, jämte brusk, da. brusk, av
germ. *bruska-, avljudsform till isl.
brjósk, av germ. *breuska-; jfr sv. dial.
bruska, knastra mellan tänderna, o. väl
även fsv. brösker, isl. breyskr, bräcklig,
skör (av germ. *brauski-); antagl. till
germ. roten brus (jfr brusa) el. brut
(i bryta), i vilket senare fall t
bortfallit framför s; med grundbetyd.: som
krasar mellan tänderna. Ordet föres
också till en ie. rot bhreus, svälla, i
t. ex. mhty. briustern, svälla upp (se
bröst). Jfr även Scheftelowitz IF 33:
168 f.

brosme, torskarten Brosmius vulgaris,
lubb, 1881: brosmen (anv. som best.
form, om fiske vid Färöarna), ungt lån
från no. brosma ds. = isl.; avljudsform
till sv. o. no. dial. brasma, braxen (se
d. o.), till germ. roten breh(w), glänsa;
alltså efter den ljusa färgen liksom
torskbeteckningarna blanksej, lyra,
vitling
. På färgen syftar också
torsknamnet kolja. — Sedermera, t. ex. av
Lilljeborg, brukat även om andra fiskar,
såsom tånglake (tångbrosme) o. ålkussa
(ålbrosme).

brott, ä. nsv. även brutt, t. ex. Girs,
fsv. brot, brut = isl. brot, da. brud,
jfr ags. gebrot, av germ. *bruta-,
avljudsform till bryta (ss. t. ex. skott till
skjuta).

brottas, ä. nsv. brotas, bråtas, fsv.
brotas, brutas ds.; avljudsform till
bryta.

bruckla, bråka, varav sbst. bruckel,
bråk, t. ex. Strindberg, från gat- o.
förbrytarspr., väl till bråka.

brud, fsv. brūþ = isl. brúðr, da. brud,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free