Print (PDF) - On this page / på denna sida - brasa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brok
63
brud
baldyre kommer från höll. borduren,
till fra. subst. brodure. Se Br0ndal
NTfF 4 R 5: 49 f. Men även med
denna Br0ndals härledning bör fra.
broder tolkas som ett germ. lån, jfr fsax.
bror dön, fhty. brorton, till *bruzda- (=
brodd), som kan vara en växelform
med det *burzda-, som i bord möjl.
sammansmält med *burÖa-.
brok, byxa, fsv. brök, se bräcka.
Jfr uttr.: make till broken.
brokad, 1640, av spä. brocado, ital.
broccato, egentl.: genomstucket, av den
romanska stammen i brosch.
brokig, ombildn. av fsv. brökoter,
motsvv da. broget; jfr sv. brök, no.
brö-k(a), brokigt djur, i sv. dial. även ’fläck’;
av oviss härledning.
brom, av grek. bromos, stank; f. ö.
dunkelt.
1. broms, insekt, 1640; jfr fsv. brims
(;>’ b ryms ;> ä. nsv. broms, t. ex. 1637)
= isl., no. brims, ä. da. brimse, fsax.
brimissia, fhty. brimissa (det i
ordböcker upptagna ägs. brimse finns ej enl.
Kärre Nom. äg. in Old Engl. s. 41 n. 1), av
germ. *bremisiö-; från brims utgår även
sv. dial. brems, liksom da. o. Ity., ty.
bremse från motsv. fornformer med -i-.
Avljudsformer el. snarare ombildningar
äro däremot ä. da. bramse o. mlty.
bro-mese, ÅAioll.brumse. Utan s-avledn.: fsax.,
fhty. bremo. Till en ljudhärmande ie.
rot bhrem i fhty. breman, brumma; jfr
de på likartat sätt uppkomna bi, humla,
mygg m. fl. - Sv. broms är enl.
Hesselman De korta vok. i o. y s. 179
utvecklat ur broms; snarare föreligger
väl här som i mlty. bromese osv. en
ombildning efter ä. nsv., sv. dial. bromma
jfr brumma (vilket senare brukas om
bin, Lex. Linc. 1640). Formernas
spridning i dial. förbjuder antagandet av
utländsk påverkan. - Ett på likartat sätt
uppkommet ljudhärmande ord för
’broms’ är lett. bimbals.
2. broms, tekn., förr jämte broms
även: kapson på hästar; lån från mlty.
premese, Ity. bromese, broms, kapson, o.
ty. bremse, broms (varav även da. bremse);
av omtvistat ursprung.
bronkit, 1830-40-t., till grek. brönkhia,
luftrör, väl urbesl. med krage; se d. o.
brons, 1672, från fra. bronze, av ital.
bronzo, senlat, ces brundiisinum, dvs.
koppar från Brundusium (mgrek.
Bron-tesion), nu Brindisi, fordom med
berömda bronsfabriker.
brosch, 1843, från fra. broche,]fr broc,
spett, ital. brocco, spetsig pinne, brocca,
plog, av lat. brocc- i broccns, med
framstående tänder (väl kelt.); jfr följ. o.
brokad.
broschyr, 1749, från fra. brochure, till
brocher, sy, sticka; alltså: med nålar
sammanhäftad skrift; till föreg.
brosk, ä. nsv. brosk Var. rer. 1538,
fsv. "brosk, jämte brusk, da. brnsk, av
germ. *bruska-, avljudsform till isl.
brjösk, av germ. *breuska-; jfr sv. dial.
bruska, knastra mellan tänderna, o. väl
även fsv. brösker, isl. breyskr, bräcklig,
skör (av germ. *branski-); antagl. till
germ. roten brus (jfr brusa) el. brut
(i bryta), i vilket senare fall t
bortfallit framför s; med grundbetyd.: som
k rasar mellan tänderna. Ordet föres
också till en ie. rot bhreus, svälla, i
t. ex. mhty. briustern, svälla upp (se
bröst). Jfr även Scheftelowitz IF 33:
168 f.
brosme, torskarten Brosmius vulgaris,
lubb, 1881: brosmen (anv. som best.
form, om fiske vid Färöarna), ungt lån
från no. brosma ds. = isl.; avljudsform
till sv. o. no. dial. brasma, braxen (se
d. o.), till germ. roten breh(w), glänsa;
alltså efter den ljusa färgen liksom
torskbeteckningarna b la n k sej, lyra,
vit-ling. På färgen syftar också
torsknamnet kolja. - Sedermera, t. ex. av
Lilljeborg, brukat även om andra fiskar,
såsom tånglake (tångbrosme) o. ålkussa
(ålbrosme).
brott, ä. nsv. även brutt, t. ex. Girs,
fsv. bröt, brut = isl. bröt, da. brud,
jfr ägs. gebrot, av germ. *bruta-,
avljudsform till bryta (ss. t. ex. skott till
skjuta).
brottas, ä. nsv. brotas, bråtas, fsv.
brotas, brutas ds.; avljudsform till
bryta.
bruckla, bråka, varav sbst. bruckel,
bråk, t. ex. Strindberg, från gat- o.
för-brytarspr., väl till bråka.
brud, fsv. brup = isl. brudr, da. brud,-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
