- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
67

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bruk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(bhrek), sannol. besl. med bjärt. I
fråga om betydelseutvecklingen ’brås på’
av ’hastigt röra, svänga’ jfr isl. kippa i
kyn
(kippa, hastigt rycka), ty. nach einem
schlagen
. Se f. ö. förebrå o. bragd,
braxen, brosme
.

bråspel, för uppvindande av ankare,
1640, ä. nsv. även brådspel, från lty.
brâtspil, holl. braadspil, efter holl. spil,
vindspel, ombildat av braadspit, egentl.:
stekspett; se bråd; villebråd o. spett.

bråte, ä. nsv. även bråtte (-a), t. ex.
Girs, fsv. brote = isl. broti, i
avljudsförh. till bryta (liksom båge, fsv. boghi,
till got. biugan osv.); jfr brott.

Bråviken, fsv. Brāvik, till ett fsv. adj.
*brār, av germ. *branha-, brant, hög,
i avljudsförh. till *breng- i isl. bringr,
kulle (se bringa, sbst); avlägsnare
besl. med ä. da. brank, brant, o. brink;
se förf. Sjön. 1: 72 f.

1. bräcka, bryta sönder, fsv. ipf.
brækte, = da. brække, från mlty.
breken, bryta = got. brikan, ags. brekan
(eng. break), fhty. brehhan (ty. brechen),
besl. med brak, bråk. Jfr avbräck.
— Härtill bräcka, f., från mlty. breke,
formellt identiskt med bräsch.

2. bräcka, (svagt) steka, Schroderus
Com. 1639: the steckte och bräckte
(sakerna), i ty. texten: gebackenen,
gepregelten
; möjl. av fsv. *brædhka, till brǣdha,
steka (se bråd, villebråd), el. snarare av
föreg. verb i en överförd betyd. Märk att
dalmålets form förutsätter ett *brækkia!

bräcklig, fsv. brækeliker, från mlty.
brekelik, till breken, bryta (se bräcka);
jfr fsv. brösker ds. till en rot med betyd,
’bryta’.

bräda, se bräde.

brädd, fsv. brædder = da. bred, ags.
bre(o)rd, av germ. *brezð-; i avljudsförh.
till germ. *brazð- i sv. dial. bradd, ags.
breard, fhty. brart o. till *bruzð- i
brodd (se d. o.).

bräde, fsv. brædhe n. (plur. -e, er)
= no. bræde, hög av bräder, väl efter
mlty. bret, bred- = fhty. bret (ty. brett;
jfr brits), ags. bred, i avljudsförh. till
bord i betyd, planka. Den nsv.
plur.-formen bräder (med accent 1) beror på
yngre påverkan från ty. bretter; fsv.
brædher är kanske däremot en
växelform till plur. brædhe, y. bräden (jfr
kläden o. kläder). — Betala, f å (så
o. så mycket) på ett bräde, 1638
(med ), motsv. i da., från ty. auf
einem brette bezahlen
, med syftning på
det räknebräde, på vilket pängarna lades;
jfr Moræus (o. 1680): ’Straxt skall tu
pengar reda / På ett bräde för oss
breda’. Ett dylikt räknebräde avses
| kanske också med det ä. nsv. uttr. hava
ögat
(m. m.) på brädet, se upp med.
Slå ur brädet, 1736, efter ty. aus
dem brett schlagen
el. (äldre) wischen;
möjl. i motsättning till i ä. nsv. uttr. ss.
vara myckel väl i brädet (hos ngn), vara
på högsta brädet
osv., efter ty. hoch am
bret sein
, egentl.: intaga en hedersplats,
till bret i betyd.: bänk, bänkplats.
Kanske dock ytterst ett brädspelsuttryck, ss.
ty. bei jm einen stein im brett haben, stå
väl hos, jfr ä. nsv. spela (ngn) ur brädet,
1769; ävensom i egentl, betyd.: att slå
en bricka ur brädet
o. bli slagen ur
brädet
, t. ex. 1832. Mindre troligt är att i
ty. hoch am brett sein sammanhänger
med uttr. sådana som ty. ans schwarze
brett
kommen, dvs. komma på ’svarta
tavlan’, råka i onåd (syftande bl. a. på
bruket att så brännmärka relegerade
studenter o. dyl.); i betyd. ’anslagstavla’
förekommer bräde även i ä. sv. —
Bräda, från 1800-talets senare hälft
(ännu hos Dalin 1850 betecknat som
dialekt) = no. bræda, da. (en) bræde;
nybildning till bräder.

bräka, fsv. brækia = no. brækja, jfr
da. bræge, med isl. avledn. brækta;
liksom sv. dial. bäkra, no. dial. blækta, ty.
blöken osv. av ljudhärmande karaktär.

bräken, ormbunke, i sht Pteris
aquilina, y. fsv. brækne P. Månsson = da. bregne
(eng. brake, bracken väl från nord. spr.),
jfr nisl. burkni, no. burkne; möjl. besl.
med braka, brakved. Jfr fräkne 1, 2.

bräm = Var. rer. 1538; Bib. 1541:
bremm; med da. bremme från mlty.
brem(e) = mhty. brem, jfr ags. brimme
(eng. brim); m-avledn. av en rot med
betyd, ’skjuta ut el. upp, kant’ (se bard
1 o. jfr barm slutet).

bränna, fsv. brænna = isl. brenna
(ipf. brenda), da. brænde, got. brannjan,
mlty. bernen, fhty., ty. brennen, ags.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free