- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
68

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bräsch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bærnan (eng. burn), av germ. *brannjan,
kausativum till brinna. Från samma
bildning på ie. -ei̯ō utgår även (den
urspr, iterativa el. intensiva) betyd,
’brinna’; i t. ex. lokalt svenskt
riksspråk, da. brænde, ty. brennen, eng.
burn i vissa fall väl dock beroende på
yngre sammanblandning med brinna,
jfr lämpa. — Sammans.: brännvin, fsv.
brænnevin, efter mlty. bernewîn, jfr ty.
branntwein (av brannt wîn, brännt vin).

bräsch, från fra. brèche (motsv. den
geol. termen breccia av i tal. breccia),
av fhty. brehha, till brehhan, bryta (se
bräcka).

bräsma, ängskrasse, 1800; säkerligen
till sv. dial. brasma, braxen (se braxen);
blommar vid braxens lektid.

bräss i kalvbräss, 1730: bris, 1736:
bresse, C. Warg 1755: briss motsv. sv. dial.
bres, även: vräss m. m., no. bris, jfr da.
brissel; sannol. lån från ty., jfr ty. (dial.)
bries(el), brieschen; snarast av roten
breus, svälla, i mhty. briustern, svälla
upp; jfr bröst.

brätte, Phrygius 1618 (om hatt) = da. i
dial. brætte; jfr da. bræt, veck,
ävensom sv. dial. brätta, vika upp, isl. bretta; j
till sv. dial. bratt brant (se brant).

bröd, fsv. bröþ = isl. brauð (ej i
Eddad.), da. brød, fsax. brôd, fhty. brôt
(ty. brot), ags. bréad (eng. bread),
partic.-bildning till ie. roten bhru, sjuda, jäsa,
jfr trak. brỹtos, öl (se brygga 1). Ett
annat urgammalt o. i vissa idiom
allmännare germ. ord för ’bröd’ är lev.
Giva stenar för bröd, se sten.

bröllop, ä. n sv. ofta bryllop, ännu
hos Lind 1749, fsv. bryllop,
bruþlöp
= isl. brúðhlaup, da. bryllup, av
urnord. *brūði-hlaupa-, jfr med annan
avledn. mlty. brûtloft, mhty. brûtlouft;
av brud o. stammen i löpa (*hlaupan),
egentl.: brudlöpning; möjl. ett minne
från brudrovens tider el. kanske helt
enkelt urspr.: ’(högtidlig) brudfård’. -
Om vokalväxlingen i sv. se senast
Hesselman i o. y s. 182 f. — Jfr lopp.

bröst, ä. nsv. ofta även bryst, ännu
hos Lind 1749, fsv. bröst, bryst = isl.
brjóst, da. bryst, fsax. briost, ags. bréost
(eng. breast), av germ. *breusta- n.; i
avljudsförh. till got. brusts f., fhty., ty.
brust, mlty. borst; de neutrala orden
möjl. till en urgerm. dual *breustō, som
uppfattats som neutr. plur. Betr.
vokalens ursprung i de sv. formerna av
bröst jfr Hesselman i o. y s. 179. Av
mycket omstridd härledning: bl. a. fört
till rötter som betyda ’skjuta fram’ el.
’vara hård, fast’ m. m. Snarast dock,
möjl. urspr, med syftning på de
kvinnliga brösten, med Falk-Torp (redan i
Et. ordb.) till en germ. rot br(e)us,
svälla el. dyl., i mhty. briustern, svälla
upp, ty. briest, råmjölk, nisl. ábrystur
ds.; jfr även brosk (slutet) o. f. ö. H.
Petersson IF 23: 391, Persson Indog.
Wortf. s. 330 f. En liknande härledn.
är möjlig även för bringa, sbst., ehuru
där en annan synes böra föredragas. —
En analog växelform utan r (jfr t. ex.
ty. briest o. biest, råmjölk) se buske
samt jfr utförligt v. d. Osten-Sacken
IF 28: 142. — Bröstgänges, t. ex. P.
Svart Kr. (-gengest), motsv. ä. da.
brystgængs, adverbial genitiv, möjl. dock
blott tänkt, till ett med gång o. gånga
besl. ord, av ungef. samma slag som
baklänges; jfr gängse.

bubbla, sbst, Lex. Linc. 1640, motsv.
da. boble, mlty. bubbele, eng. bubble; o.
bubbla, vb, slutet av 1600-t., motsv.
da. boble, mlty. bubbeln m. fl.;
ljudhärmande bildningar av samma slag som
de ej besläktade eng. blubber, grek.
bombylis, litau. bumbuls, sanskr.
budbudas osv.; jfr bulla.

buckla, i denna form vanligt först på
1700-t., i ä. nsv. i stället ofta pöckla
1543, puckla, bugla m. m. = da. bugle,
(om da. bule jfr under bula), mlty.
bokele; från ffra. bocle, senlat, buccula,
dimin. till bucca, (uppblåst) kind,
munhåla (vartill den språkvet. termen
buckal), av ljudhärmande ursprung. I
betyd, ’hårlock’ = da. o. ty. buckel,
från fra. boucle med samma härledning.
Möjl. urbesl. med pocker o. där anf. ord.

bud, ä. nsv. även båd (jfr uppbåd
o. bibelns sändningabåd), fsv. buþ, boþ,
tillbud, budskap, inbjudning (jfr
gästabud), budbärare, påbud m. m. = isl.
boð, da. bud, mlty. bot, bod-, fhty. gibot
(ty. gebot); av germ. *buða-, vbalsbst.
(med avljud) till bjuda; jfr båda 1. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free