- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
69

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bräsch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Formerna med -o- (-å-) bero på s. k.
a-omljud.

budget, 1788, från eng. budget, av fra.
bougette, nattsäck, avledn. av ffra. boge
= ital. bolgia, ränsel, av lat. bulga,
lädersäck, egentl, ett keltiskt ord, besl.
med bälg. Den moderna betyd, av
budget har utvecklats ur den av ’portfölj’ el.
dyl., i vilken finansministern till
parlamentet medförde statsräkenskaperna.

budoar, 1811 (om franska förh.), från
fra. boudoir, till bouder, vara trumpen,
hänga läpp; alltså egentl.: rum där man
är el. kan vara surmulen el. trumpen,
ogenerad.

buffa, vb, väl från lty. buffen =
meng. (eng. buff); ljudhärmande; jfr
buffert o. puffa.

buffel, ä. nsv. även boffel 1614,
båffel, jfr fsv. böffel, da. bøffel, mlty. buffel,
lty. büffel, jfr eng. buff, från fra. buffle
= ital. bufalo (varav eng. buffalo), av
lat. būbalus, även: gasell, av grek.
boúbalus, buffel, äldre: en gasellart, möjl.
= lat. būbulus, hörande till oxen (till
grek. boũs, lat. bōs; se ko).

buffert, 1871: buffert o. buffers
(engelsk flertalsform), från eng. el. det från
eng. lånade ty. buffer, till eng. buff,
puffa (se buffa); med avs. på det
tilllagda t jfr puffert, ävensom hävert,
klyvert, kypert, stickert
m. fl.

buffet, 1703, från fra. buffet = ital.
buffetto; dunkelt.

buga, fsv. bugha (väl långt u), ipf
bugde o. bögh Kon. Alex., böja, buga,
motsv. o. möjl. lånat från el. åtm.
påverkat av mlty. bûgen st. o. sv. vb = ags.
búgan (eng. bow), avljudsform till st.
vb got. biugan, fhty. biogan (ty. biegen),
böja, böja sig; isl *bjúga el. *búga (ipf.
plur. bugu o. part. pf. boginn), av ie.
roten bhugh i bocka, bukt, båge,
bågna, böja
. Därjämte bhug i lat.
fugio, flyr, egentl.: böjer undan, jfr att
ags. búgan även betyder ’fly’ (se buk);
vidare bhuk , jfr fhty. buhil, kula, o.
se under bula.

buk, fsv. būker = isl. búkr, da. bug,
mlty. bûk, fhty. bûh (ty. bauch), ags.
búc, även: kropp, bål; väl till den ie.
roten bhug, böja (jfr no. buk, även:
ut-böjning), varom se buga o. böja. Got.
har i stället wamba = sv. våm, vom.
— Nsv. buk som nedsättande
personbeteckning, enkelt (t. ex. i Ögtl.) el. i
sammans, (se girigbuk), har gamla
anor; jfr fsv. banzbuker, förbannad
kropp, ä. nsv. late bukar, om munkar,
P. Svart, afundsbuk, edebuk, svärjare,
spelbuk osv.; jfr bälg.

bukett, åtminstone i modern betyd,
vanligt först under 1700-talets senare
hälft, av fra. bouquet (med i äldre tid
hörbart t) = ital. boschetto, egentl.: liten
buske; av germ. stammen busk- i buske.
- I äldre tid i stället de ännu i dial.
kvarlevande krydd(e)kvast (: ä. nsv.
krydde, bl. a.: ört, se krydda),
blomsterkvast, örtakvast m. m.

bukt, y. fsv. bucht 1448 = da. bugt,
från lty. bucht = ags. byht, av germ.
*buhti-; identiskt med nord. bōt i isl.
knésbót, knäveck, o. enl. E. H. Lind
NoB 2: 173 f. i vissa sv. sjönamn på
Bōt- osv. (jfr sot, sjukdom, av suht-);
bildning på -tí till roten i buga. —
Få bukt med el. , L. Petri 1555:
bogt på oss
= da. faa bugt med; i sv.
även: taga bukt på. Knappast med
Falk-Torp s. 114 ombildning av lty.
ênen tor bucht drîven, egent. om hästar
o. boskap som drivas till sina stallar
o. lås; jfr lty. bucht, avbalkning, bås.
Enl. en förmodan av Jespersen NTfF
4 R 5: 137 skulle uttr. möjl. ha
uppkommit ur det ännu brukliga danska
talesättet: ’ban vil have bugten og begge
enderne’, varvid bilden hämtats från
repdragning, där den ene har var och
en av de båda ändarna i sin hand o.
den andre mitten av tåget, ’bugten’;
med vore i så fall egentl, ej prepos.
utan adv.: ’dessutom’. Säkerl.
föreligger här emellertid helt enkelt en
motsvarighet till isl. fá svig, vinna svig á,
få bukt med, till svig, böjning; se
Hes-selman i o. y s. 55 f. o. under svikta
slutet. Härför talar också, att konstr.
med (motsv. isl. á) synes vara den
äldre, åtminstone i svenskan.

bula, svullnad o. d., B. Olai 1578:
bulor (i betyd, ’bubblor el. dyl’.) =
da. bule, från mlty. bûle, av fsax. bûla
= fhty. bûlla, biulla (ty. beule), ags.
býle (eng. bile; boil från holl. buil);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free