- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
71

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - buldan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av omstridd härledning; möjl. egentl. av
persiskt ursprung.

bumerang = ty., efter austral.
woómera, som dock ej skall beteckna själva
vapnet utan något slags förberedelse till
spjutkastning; enl. en uppgift betyder
ordet ’kom igen’.

bums, Bellman, från lty. bums,
härmande ljudet av ett slag eller fall. Jfr med
avs.på bildningen bus, plumsa o.i fråga
om betyd.-utvecklingen till ’plötsligt’
under burdus, pladask o. plötslig.

bundsförvant, 1540 t. (-förwante sing.),
från ty. bundeswervandt, till bund m.,
förbund (se binda, bunt), o. verwandt
(se förvant).

bunkalag, t. ex. 1695, till bunke
(kärl), alltså egentl.: matlag; väl egentl.
om skeppsbesättning (jfr under
maskopi o. matros).

bunke, ett slags kärl, senare hälften
av 1500-t. (i sammans.) = no., ä. da.,
jfr no. bunka; av oviss härledning; jfr
Noreen Sv. etym. s. 10.

[bunke, sv. dial., hög o. d., se under
gråbo (slutet) samt det möjl. dock ej
direkt dithörande ormbunke.]

Bunnström, ortn., se -rum.

bunt, 1632 = da. bundt, från lty. bunt
o. bund n. = mhty. bunt (ty. bund),
egentl. samma ord som ty. bund m.,
förbund m. m.; avljudsform till binda.

buntläder, 1723, av ett lty. ord, motsv.
ty. pfundleder, egentl.: läder som säljes
skålpundsvis.

buntmakare, P. Svart Kr., 1620:
Melchior Bunltemaker, från mlty.
buntmaker, sammans, av -maker, som gör
(se maka o. jfr skomakare), o. mlty.
bunt, pälsverk = mhty., till mhty., ty.
bunt, brokig; alltså egentl.: mångfärgat
pälsverk, i motsats till grâ, grått,
enfärgat pälsverk, jfr sv. gråverk,
ävensom ty. fehe, ett slags pälsverk, till fhty.
fêh, brokig (jfr pittoresk). Härledn.
av bunt, brokig, är oviss: vanl. betraktat
som lån från lat. punctus, stucken, sedan:
punkterad o. d. (se punkt). — I fsv. i
stället: pælsare (se päls) o. skinnare, från
mlty. schinder (se skinn). — Inhemska
beteckningar för dessa yrkesutövare
saknas, emedan i Norden tidigare
pälsverksberedningen försiggick i hemmen.

bur, fsv. būr, mindre hus, kammare,
förrådshus, bur = isl. búr, da. bur,
mlhy., fhty. bûr (ty. bauer), ags. búr
(eng. bower, veranda, villa), av germ.
*būra-, m. o. n., r-avledn. till roten i
bo 2; egentl.: boning. Betyd. ’kammare’
kvarlever i det numera blott
arkaiserande el. skämts, använda jungfrubur,
som egentl. syftade på en mindre
självständig byggnad; ordet bur brukas på
Fyen ännu om döttrarnas rum. Med
avs. på betyd. ’förrådshus’ jfr fatabur.
Se även -bur 2. — Ungefär likbetyd.
med bur i betyd. ’mindre byggnad’ är
fsv. skæmma = isl. skemma, till fsv.
skamber, kort; se skämta.

2. bur- i sammans, -brev, -skåp
(jfr -skap; vinna burskap i bildl.
betyd., t. ex. hos Stjernstolpe, om ord),
-språk, av fsv. būr(a)bref, būrskap,
būrsprāk
(från mlty. bûrsprâke, egentl.:
överläggning av borgerskapet, sedan:
utbyggnad på rådhus o. d., varifrån
man förhandlar med borgarna); av mlty.
bûr, borgare, även: byinvånare, bonde,
granne (varav ä. nsv. bur), jfr det egentl.
lty. familjenamnet Burmester; av ä.
mlty. būre (varifrån fsv. būre, borgare,
o. isl. búri) = mhty. bûr(e) (ty. bauer),
n-stams bildning av bur 1, med
ge-prefix i fhty. gibûro, egentl.: som bor
tillsammans med någon (bildat ungef. som
gesäll), jfr mlty. nâbur (varav fsv.
nābor, ä. nsv. nabor-, nåbor-), granne, nabo,
fhty. nâhgibûr (ty. nachbar) o. ags.
néahgebúr (eng. neighbour); se nabo.
Jfr även boer.

burdus, 1708; i ä. sv. även buduus
1678 (jämte buus duus 1679), bordus
o. 1690 o. bardus Hallman, motsv. sv.
dial. ba(r)dus = ä. da. bardus, från ty.:
lty. pardus, perdus, ä. ty. perdutz, ty.
bardauz, pardauz; ljudhärmande liksom
bums o. bus.

burgen, fsv. burghen, egentl. part. pf.
till vb. bärga (urspr. st. vb), jfr sv.
välbärgad.

burgundare, se Birgitta o. borg.

burk, ä. nsv. även bork, fsv. budhker
= isl. buðkr, fda. budk, motsv. mlty.
bodik, kar, så, mhty. botech (varav
avledn. mlty. bodiker = ty. böttcher,
tunnbindare, lånat i da. bødker, sv. dial,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free