- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
72

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - buldan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

böckare o. identiskt med familjenamnet
Böttiger); jfr med annan avledn. ägs.
bodig, trästam, kropp (eng. body); enl.
somliga även besl. med ags. byden, kar,
skepp, no. buna (av *budna), isl. Boðn,
ett av de kar, vari skaldemjödet
förvarades, fhty. butin(na), fat, bytta; där
dock, atm. delvis, romanska lånord
synas föreligga, jfr bytta. Snarast till
vissa former med germ. -d- av botten,
alltså: försedd med botten.

burlesk, från fra. burlesque, av i tal.
burlesco, till burla, skämt, mlat. burrula
till lat. burra ds.

burnus, från fra. bournous, av spän.
al-bornoz, arabiskt lånord.

burr, i håret, någon gång
reduplicerat: burr-burr (jfr namnam), burra,
burrig,
se purra 3.

burspråk, se -bur.

bus, burdus o. d., o. 1695 = da. bus,
lty. bûs, ty. baus, pladask; ljudhärmande
såsom bums; i sv. möjl. med
anslutning till busa, rusa. Jfr bus bas,
reduplikationsbildning (av samma slag
som tripp trapp osv.), väl till basa,
rusa, jfr no. bas, blint framrusande.
— Ordet synes ha påverkat sv. dial.
rabus, rabalder, som är av tyskt
ursprung; jfr ty. dial. rappus, iver, hast,
en vulgär bildning till mlty. rapen, rycka
till sig, gripa osv. (se rafsa, rappa 3).

busa, rusa o. d., Columbus = no.
busa, da. buse, väl = mlty. bûsen, ty.
bausen, eng. bouse, svira; besl. med isl.
bysja, störta fram.

buse, 1600-t.; Möller 1755: buseman;
jämte no. buse o. da. bus(s)emand från
lty. buse-, butzeman, motsv. mhty. butze,
tomte, spöke, utklädd person, ty. butz;
säkerligen egentl.: liten förkrympt
person, till ty. dial. butz, kort o. tjock figur
(människa el. djur), lty. butt, klumpig,
sv. dial. but, klump; se buss 2, butta,
butter
o. putsa. — Hamnbuse, O.
Rudbeck d. ä., är möjl. bildat av den
under buss 1 anförda biformen till
detta ord, buse. Eller föreligger här
liksom möjl. också i flåbuse en yngre
utveckling av grundbetyd, i buse?

buska, färsköl, ä. nsv. buske, jfr fin.
lånordet puska, besl. med mhty. bûs,
svällande o. d., ty. bausch, pös, valk,
ävensom fhty. biost, råmjölk (ty. biest),
no. budda (*buzdōn) ds., osv., till en
vida spridd rot med betyd, ’svälla’ o. d.,
till vilken sannol. också bir (fhty. bior)
bör föras. Jfr följ. o. boss.
Parallellrötter, ie. bus o. pus, svälla, se under pösa.

buskage, av ä. fra. boscage (fra.
bocage), mlat. boscagium, buskverk,
avledn. av boscus, ital. bosco, motsv. fra.
bois, lån från germ. busk- (se buske).
Annorlunda, men oriktigt bl. a.
M.-Liibke Rom. etym. wb. s. 88; se t. ex.
Th. Braune ZfromPh. 36: 713 f.

buske = fsv.; jfr no. busk, buska, da.
busk(e), fhty. busk (ty. busch), meng.,
eng. bush, av en utvidgning med -k till
germ. roten bus, svälla, vara yvig; se
föreg. o. följ., ävensom bukett. —
Buskablyg 1831, Dalin 1850, förr även
buskblyg, sannol. ej: person som av
blyghet gömmer sig undan i buskarna,
utan egentl, en som är ’skygg för en
buske’, jfr buskrädd 1796 (’buskrädda
som harar’), Weste 1807 (liksom
spökrädd, strykrädd). Hjelmqvist Spr. o.
st. 8: 128. — Buskskvätta, fogeln.,
Dalin 1850, till sv. dial. skvätta (till),
(av skrämsel) hoppa till; bildat som
t. ex. lavskrika, nattblacka,
nötväcka
osv.

1. buss, krigsbuss, kamrat, vän (i
goda
el. såta bussar), 1609 i betyd,
’vän’, 1622: en retskafvens bus, blifva
bussa
, dvs. såta vänner, Chronander
Surge 1647, ä. nsv. även busse o. någon
gång burs o. 1700; från lty. burs, buss
= ty. bursch(e), kamrat, gosse, av mlty.,
mhty. burse f., sällskap, matlag,
studenthem (jfr betyd.-utvecklingen av gesäll
ävensom av kamrat, av ital. camerata,
sällskap, till kammare); av mlat. bursa
(sv. börs), pänningpung, kassa. —
Ordet skrives i början av 1700-t. någon
gång även busar (om soldater), jfr t. ex.
buse om betjänt hos O. v. Dalin o.
’krögarns raska busar’ hos Bellman,
ävensom sv. dial. buse, stor stark karl,
o. hamnbuse under buse; möjl. dock
ett annat ord. — Härtill i ä. sv. även
fem. bussa.

2. buss, tugg-, t. ex. Wallenberg
(betel-), Bellman, motsv. no. buss, litet
avskuret stycke, stump, väl till sv. dial.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free