Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - byka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bygge, väl av urnord. *buggwian, med
nordiskt s. k. gg- inskott (liksom i t. ex.
hugga osv.) av germ. *buwian; jfr det
dock ej identiska ags. búwian; besl. med
bo; jfr bjugg.
byka, 1554: bygger pres.; 1600-t.
stundom: bykia = no. bykja, bøykja, da.
byge, bøge; från mlty. bûken = mhty.
bûchen (ty. bauchen, bäuchen), eng.
buck; sannol. romanskt ursprung; jfr
ital. bucalo, byk, fra. buer, byka;
snarast av ital. bucare, göra hål i, av buca,
hål, emedan luten silas genom en med
små hål försedd duk. — Härtill: byk
m. o. n., byke n., det senare nu (utom
i Finland) blott i betyd, ’pack, slödder’,
av lty. bûke.
bylte, Schroderus 1639: reselbylte; i
ä. nsv. annars ofta bylta, t. ex. 1535
(plur. -or); jämte ä. da bylte, da. bylt
från mlty. bulte, lty. bült(e), liten kulle,
halmsäck, madrass, linda m. m.; väl
en växelform till bult, jfr holl. bult,
knöl. — Härav vb. bylta, t. ex. 1682.
byrå, som beteckning för möbel t. ex.
Dalins Årg.; under 1700-t. vanl. birau;
av fra. bureau, avledn. av bure, grovt
ylletyg; alltså urspr.: ett med dylikt
tyg klätt bord; sedan: skrivpulpet.
ämbetsrum. — Till den senare betyd, hör
byråkrat, av fra. bureaucrate, en
greciserande 1800-talsbildning (efter
bureaucratie såsom démocrate efter démocratie),
till grek. krateĩn, härska; alltså: som
håller på ämbetsmannaväldet (se f. ö.
aristokrat).
byst, o. 1760; i ä. tid ofta buste, från
fra. buste = ital. busto, bål, kropp,
bröstbild; av ovisst ursprung. Enl.
somliga av lat. bustum, ställe där lik
brännes, till combūrere, bränna, till ūrere
ds.; byst vore i så fall egentl.: å
gravstället rest bild av den döde; dock från
betydelsesynpunkt föga tilltalande.
Kanske i stället germansk härkomst.
bysätta, fsv. bysætia, biform till
bisætia (etymologiskt = bisätta), från
mlty. bisetten.
byta, fsv. bȳta, byta, fördela = isl.
býta, da. bytle (med -tt- från ipf., jfr
knytte, knyta m. fl.), från mlty. bûten
(uttalat med y), även: taga som byte;
väl av ett ä. *bi-ûtian, av pref. bi o. ett
vb = isl. ýta, räcka fram, da. yde, giva,
fullgöra, avledn. av ut; alltså egentl.:
giva el. dela ut, sedan: byta bort (jfr
sälja, egentl.: räcka fram) o. byta;
knappast däremot med grundbetyd, ’avhugga’
avledn. av ett būl = isl. bútr stump.
Jfr fribytare.
byte, fsv. bȳte = isl. býti, från mlty.
bûte (varav ty. beute, rov), även lånat
i roman. spr. (fra. butin, varav ital.
bottino). Byte (liksom byta) betraktas
dock av somliga som inhemskt.
byting, i ä. sv. ofta by Unge; tidigast,
såsom ännu i vissa sv. dial.: trollunge,
som trollen lemnat i utbyte mot ett av
dem bortrövat barn, t. ex. 1637 o.
Schroderus o. 1638 (översatt med
’Wechsel-kind’), ännu hos Franzén; i sammans.
torsdagsbytinger 1609 m. fl.; ofta använt
som smädeord, t. ex. 1699 (till en
skolpojke) o. sedan som smeknamn (jfr
krabat, skälm osv.) = da. bytting;
till byta; jfr (i den äldre betyd.) sv.
bortbyting, sv. dial. byt(es)barn,
trollbyting, isl. skiptingr (till skifta),
vixlingr, ty. wechselbalg, eng. changeling
(til change, byta). Om denna
folkuppfattning se Burjam Den skandin. folktron
om barnet s. 12 f., Helsingfors 1917.
bytta = fsv., isl. = da. bøtte; jfr
mlty. butte, budde, mht. büte, ty. bütte,
butte; jfr även lty. böden, fhty. butin,
mhty. büten, ags. byden, byðne. Ytterst
invecklade släktskapsförh. Enl. somliga
äro samtliga lån från roman, spr.: ital.
bottino, vattenbehållare, mlat. butina,
flaska, av grek. bytínē (p-), korgflaska,
vinsäck, med dess grundord býtis (varav
lat. buttis), o. vidare: ital. botte, span.
bota, fra. botte, boute, fat, bytta, stövel
(jfr bottfor, butelj). Men ags. byden,
fhty. butin kunna svårligen skiljas från
no. buna (av *budna) o. isl. Boðn, vilka
i så fall också skulle utgå från samma
gamla germ. lånord. Enl. andra äro
de germanska orden inhemska (se Liden
Upps.- stud. s. 82): *budd-, *butt-,
*buðen-, till en germ. stam med betyd,
’avhuggen träklamp’ (t. ex. no. butt)
el. — föga troligt — ’det med botten
försedda’ (se botten o. burk), men ha i
vissa fall rönt inverkan av de romanska
orden, jfr t. ex. betyd, ’lädersäck’ hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
