- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
75

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - byka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ags. bytt. Å andra sidan skola vissa av
de romanska bildningarna till formen
ha påverkats av de germanska, såsom
ital. botte, span. bota, fra. boute (varav
eng. butt, stort vinfat). För germansk
härkomst av åtminstone en del av de
nämnda orden talar got. biuþs = isl.
bjóðr osv., bord, som av H. Petersson
IF 23: 395 föres till ags. byden osv.
med en grundbetyd. av något tillhugget
el. dyl. - Om -bytta i skvallerbytta
o. sv. dial., ä. nsv. rallbytta se under
skvallra.

byxa (jämte vard. byx), P. Brahe,
ä. nsv. även böxor (regelbundet ännu
hos Bellman) = no. buxa, da. buxer,
från mlty. buxe, av buck-hose, benkläder
av bockskinn, jfr mlty. lêrse, läderbyxa,
av lederhose (o. ä. nsv. skinnbracka, se
bracka). — Den senare leden är germ.
*husōn = mlty., ags., eng. hose, fhty.
hosa (ty. hose), isl., fsv., ä. nsv., sv. dial.
hosa (resp. husa), strumpa, långstrumpa,
i vissa språk även: byxa, som bl. a.
kan stå i avljudsförh. till hus el. höra
till samma rot som lat. cutis, hud, i
båda fallen med betyd. ’den betäckande’.
Till ordets inre historia se Schlutter
ZfdW 14: 159. — Ett inhemskt nordiskt
ord för ’byxa’ är brok, vartill även det
besl. lånordet bracka. — Byxor
tillhöra ej den äldsta germanska dräkten;
ännu i eddadikten Hárbarðsljóð hånas
Tor därför att han är berbeinn, dvs.
barbent, bär brautinga gervi, dvs.
landsstrykares dräkt, o. icke har brǿkr, alltså
möjl. syftande på det tidigare brukade
skynket kring höfterna, varur sedermera
benkläderna utvecklat sig; jfr
bracka.

1. båda, buda, fsv. boþa, buþa = isl.
boða; avledn. av fsv. bodh, buþ (se bud).

2. båda, pron., fsv. bāþir, bāþe (ack.
mask. o. i fem. bāþa) = isl. báðir, ä.
da. baade, fsax. bêdie, fhty., ty. beide,
meng. báðe (eng. both); av germ. *ba-,
båda (i got. bai, neutr. ba, ags. ) +
pron. de (fsv. þe, isl. þeir); av ie. *bho-
i lat. ambo, grek. ámphō, båda (jfr
ampel 1). Jfr bägge. — Andra besl.
bildningar äro got. bajôþs o. ags. begen-. —
Både, adv., av neutr. fsv. bāþe, isl. báði
(biform till bǽði).

båge, fsv. boghi = isl. bogi, da. bue,
fsax., fhty. bogo (ty. bogen), ags. boga
(eng. bow); i avljudsförh. till roten i
buga, böja; alltså: böjning; vad som
böjer sig. Annan avljudsform: isl. baugr
osv., ring; se bygel.

bågna, fsv. bughna = isl. bogna,
inkoativum till böja, jfr isl. part.
boginn, böjd.

båk, 1633: båkarne, best. plur.; 1640:
båk, båknet, fsv. *bāker; väsentligen från
lty. bâke, sjömärke, vårdkas, från ffris.
bâken, signal, som direkt ligger till
grund för isl. bákn, tecken, märke, ä.
da. bagn, da. bavn, vårdkas; fris. -â-
av -au-, alltså motsv. fsax. bôkan, tecken,
fhty. bouhhan, ags. béacon (eng. beckon).
Möjl. af pref. bi- o. en stam aukn-, till
got. augjan, visa, såsom taikn- i ty.
zeichen till taiᵹ- i ty. zeigen, visa.

1. bål, stam, kropp, fsv. bol = isl.
bolr, jämte mlty., mhty. bole (ty. bohle,
planka), av germ. roten bul i bulle,
bålgeting, i avljudsförh. till bjälke,
boll, båld; jfr bålverk. – Bål (bol)
är i fsv. o. äldsta nsv. det allmänna
ordet för ’stam, trästam’; även i Var.
rer. 1538.

2. bål, skål, t. ex. 1773, även hos
Bellman, från eng. bowl, av ags. bolla
= bulle.

3. bål, av ved, fsv. bāl = isl. bál,
da. baal, ags. bǽl, besl. med sanskr.
bhāla-, ljus, sken, jfr grek. phalós,
glänsande, litau. báltas, vit, fslav. bělŭ,
vit (jfr Belgrad, den vita staden); kanske
dock närmast bildning på -l direkt
till den besl. ie. roten bhē, skina, jfr
sanskr. bhāti-, ljus.

båld, Ps. 1536, fsv. balder (baald,
baal(l), boll, ball m. m.), djärv, rask,
duktig m. m., motsv. isl. ballr,
fruktansvärd, skadlig (av *balþ-), da. bold,
duktig, djärv, got. balþ- i balþei, snabbhet,
o. balþaba, djärvt, mlty. bolt, balt,
rask, djärv (jfr fyllbult), fhty. bald,
djärv, snabb (ty. bald, snart), ags. beald,
djärv (eng. bold), av germ. *balþa-.
Snarast till ie. roten bhel, svälla, i boll,
bulle osv. — De nsv. o. da. orden äro
lånade från lty.; däremot kunna vissa
av de fsv. formerna mycket väl vara
inhemska (av *balþ-, som i sv. skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free