Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - byka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
båta, fsv. bāta, även: vinna, förbättras,
liksom da. baade, från mlty. bâten, av
äldre băten = fhty. bazên, jfr ags. batian,
vara i gott tillstånd. Inhemskt nordiskt
är no. bata, gagna, ha fördel. Av germ.
bat- i bättre, bäst, i avljudsförh. till bot.
— Härtill: båtnad, 1555 (-t), 1587 (-dh),
ombildning efter båta av ett inhemskt
*batnaþer = isl. batnaðr, till fsv., isl.
batna, bli bättre, gagna. Jfr likbetyd,
isl. bati m.
Båven, sjönamn, se Bohus.
bäck, fsv. bækker = isl. bekkr, da.
bæk; meng. bek (eng. beck) kan vara
nordiskt; snarast av germ. *bakja-,
biform till *baki- = fsax. beki, fhty. bah
(ty. bach), ags. bece; jfr (?) fir. búal
(*bhogl-), vatten (enl. Zimmer), o. fslav.
bagno, träsk (enl. Mikkola m. fl.);
numera ofta o. möjl. riktigt fört till litau.
bėgti, löpa, fslav. běžą, löper; jfr lat.
rīvus, flod, o. det egentl, keltiska
flod-namnet Rhen, till roten ri, rinna, löpa.
bäcken, fsv. bækken = da., från mlty.
becken = fhty. becckîn (ty. becken), från
senlat. bac(c)hīnum (ital. bacino, fra.
bassin, varav sv. bassäng); se back
1, balja 1, bägare o. pickelhuva.
bädd, fsv. bæd, ackus. sing = isl.
beðr m. (bolster, dyna), fda. bædh, motsv.
got. badi n., fsax. bed, mlty. bedde, fhty.
betti (ty. bett, bädd, beet, trädgårdssäng),
ags. bedd, säng, trädgårdssäng (eng. bed),
av germ. *baðja-, motsv. fin. lånordet
patja = ie. *bhodhi̯o-; möjl., trots
framställda invändningar, besl. med lat.
fodio, gräver, grek. bóthros m., grav, kymr.
bedd ds., osv.; alltså med grundbetyd.:
utgrävd liggplats, kanske särsk. för djur,
jfr fsv. badhul (se bale). — Den nsv.
formen torde bero på inverkan från lty.;
da. bed, trädgårdssäng, är lån från ty. —
Samma stam bad- ingår väl, med Lidén
NoB 4: 113, i ortn. Skarnbad Vgtl.,
till skarn i betyd, ’gödsel’, jfr no. bed(d),
hög, stack; alltså egentl.: gödselhög.
bägare, fsv. bikar(e), y. fsv. beghare,
bæghare =. isl. bikarr, da. bæger, mlty.
beker, ty. becker, eng. beaker; från mlat.
bicarium, avledn. av lat. bacar, vinkärl,
väl till bacca; se back 1, balja, bäcken.
bägge, fsv. bæggia (begge) = isl.
beggja, da, begge, av urnord. *bajjō,
egentl, genit. av stammen ba- i båda,
jfr tvæggia till tvēr, två; (se
tveggehanda); med s. k. gg-inskott (såsom
i ägg 1 = ty. ei).
bälg, fsv. bælgher, buk, bälg = isl.
belgr, da. bælg, got. balgs, skinnsäck,
mlty. balch, fhty., ty. balg, ags. belg
(eng. belly, buk, o. bellows, egentl.
plur., blåsbälg), av germ. *balᵹi-, egentl.:
något uppsvällt; besl. med lat. follis,
blåsbälg; se f. ö. balja 2, bolster,
bulle, bulna, bölja ävensom
budget; jfr med avs. på betyd.-utvecklingen
påse. — Liksom buk även i
okvädinsord o. d., t. ex. ä. nsv. hatbälg m. fl.
— Bälgvante = da., egentl.: säckvante,
vante utan fingrar. — Bälja i sig,
motsv. i da. = isl. belgja, egentl.: fylla
buken; jfr till betydelseutvecklingen
pimpla.
Bält, Wivallius: ’öfver Bält och Ocean’,
ä. även Bälten, sing. mask. el. den-kön
(jfr Bottnen, Kvarken), om Stora o.
Lilla Bält, förr (till o. 1850) även om
Östersjön (se Risberg Spr. o. st. 7: l f.);
att sammanhålla med Baltia hos grek.
förf. som namn på en ö i
Ostersjötrakterna, mare balticum (1000-t.), eng. the
Baltic, mhty. belte-mere, Östersjön. Ovisst
är, om namnet äldst syftat på den västra
delen av Östersjön (Adam av Bremen)
el. den (syd)östra. Osäker härledning:
till bälte (Adam av B.) el. litau. báltas,
vit, el. fslav. blato, kärr (av *bolto-), o.
alban. bal’te, dy, myr, i sistn. fallet med
avs. på strandsjöarna vid Östersjöns
s. ö. kust. o. väl urbesl. med pöl.
bälte, fsv. bælte = isl. belti, da.
bælte, jfr ags., eng. belt, fhty. balz, från
lat. balteus, balteum, gördel, bälte, av
ovisst ursprung.
bända, fsv. bænda = isl. benda, ags.
bendan (eng. bend), böja, spänna, isht
om båge; avledn. av band; egentl.:
sätta sträng på (båge).
bängel, Gustaf Vasa 1559 = da.
bengel, från lty. bengel, tölpig yngling,
lymmel, knölpåk, vilket senare är
grundbetydelsen; till ty. dial. bangen,
slå (se bång), såsom ty. schlägel till
schlagen slå, fhty. stôzil till stôzen, stöta,
osv. Betyd.-utvecklingen är ungef.
densamma som i dräng o. lurk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
