Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - byka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ha givit *ball-). Någon fsv. grammatisk
växelform *balða- finns knappast skäl
att förutsätta för båld. — I alla
händelser inhemska motsvarigheter till detta
adj. i den mera ursprungliga betyd,
’stor, ansenlig’ ingå i fsv. Ballabygdh,
nu Bollebygd, o. Baldanæs, nu
Bollnäs; med avs. på betyd, jfr det besl.
bål- i bålgeting. — Från en tysk
biform bolt utgår -bult i fyllbult (se
d. o.). — Jfr Balder, Leopold.
bålgeting (bolgeting Var. rer. 1538),
-stark, -stor, ä. sv. bohlgrof (O. v.
Dalin) osv., till fsv. adj. *bol, ä. (n)sv., sv.
dial. bol, bål, stor, duktig, präktig, t. ex.
Bellman: ’Den supen var bål’; av samma
stam bol- som bål 1.
bålverk, fsv. bol- el. bulværk, liksom
da. bol-, bulverk från mlty. boleverk =
ty. bollwerk, varav eng. bulwark<i></i> o. fra.
boulevard (se bulevard), väl till mlty.
bole, planka (se bål 1), o. verk; i mhty.
dock ’kastmaskin’, till mhty. boln, kasta?
bång, fsv. bang, buller = isl. bang,
av fsv., isl. banga, ä. nsv., sv. dial.
bångas, bullra, jfr ty. dial. bangen,
bänka, slå; i avljudsförh. till fsv. bunga,
trumma; jfr banka, bängel. —
Härtill: bångstyrig, jfr ä. nsv. bångsam,
bångse, sv. dial. bånglug.
bår, fsv. bär = no., da. baar, fsax.,
fhty. bâra (ty. bahre), ags. bǽr, av germ.
*bǣrō-, bildat till *beran (bära) som t.
ex. våg (till vägning), av germ.
*wǣᵹō- till *weᵹan (väga). Härifrån fra. bière,
närmast av *bēra. Avljudsforin bar-:
isl. barar plur., ags. bearwe (eng.
barrow) ~ bur-: lty. bör, varav da. bør,
sydsv. dial. (rulle-, trille-)bör.
bård, o. 1630: border = da. bord
jämte bort, om vars betyd.-historia se
Brøndal NTfF 4 R 5: 63 n. 3 (om borde
se nedan), jämte ä. nsv. bordha ds. Bib.
1541 = ä. da. borde Bib. 1550 från ty.:
mlty. borde, mhty., ty. borte (fhty.
borto), bård = ags. borda m., avledn.
av bord i betyd, ’kant, rand’. Möjl.
har på det nsv. ordet även det från
germ. borð-, kant, rand, komna fra.,
bord, bård, inverkat. Enl. Brøndal anf.
avh. s. 63 bör av betydelseskäl fsv.
bordha = isl. borða skiljas från dessa
ord o. härledas från mhty. borde, borte,
där grundbetyd, är ’broderi, broderad
prydnad’, i sin tur från fra., varom
under brodera; jfr dock Falk Awn.
Kleiderk. s. 23. — Härtill isl. byrða = ags.
byrdan, sticka, brodera, fsax. burdian, kanta.
bås n., fsv. bās m. = isl. báss m.,
jämte got. bansts, lada, ty. banse, del
av ladan, ags. bósig, krubba, av germ.
stammen *bans-, möjl. av *bands- = ie.
*bhonds-, till binda, alltså egentl.: ställe,
där kreaturen bindas, jfr grek. phátnē,
krubba (ie *bhn̥dnā). — Ordets gamla
mask. kön lever kvar t. ex. hos
Bellman (’inom din stängda bås’) o. sv.
dial.; Dalins Årg.: båsar plur., men
båset sing.; Lind 1749 har m. o. n.,
Sahlstedt 1773 o. Weste 1807 blott n.
Båstad, 1400-t, till båt o. stad, ställe;
alltså ’båtplats’.
båt, fsv. bāter = isl. bátr, da. baad,
sannol. lån från ags. bát (eng. boat).
Från det ur ags. båt utvecklade meng.
bōt kommer lty., ty. boot. Frånsett
könet etymol. identiskt med det
inhemska isl. beit, skepp, av germ. *baita- =
ie. *bhoido-, till roten bhid, klyva (se
bita); alltså egentl.: avhuggen, kluven
trädstam; jfr till samma rot t. ex. fsv.
biti m., tvärbjälke i fartyg (= isl.), grek.
phitrós, trästam. Se Lidén Uppsalastud.
s. 85 f. (om armen. p’ait, ved, trä, se
dock H. Pedersen Ark. 20:385). Från
germ.: ital. batto med dimin.: ital.
battello, fra. bateau. Till betyd.-utveckl.
jfr skepp. — Ge på båten, Grubb
1665, där betecknat såsom brukat då
man önskar någon något ont = da.
give paa baaden; enl. Sahlgren NoB
3: 125 n. l förkortat av uttryck, som
syftade på båten, som förde till
helvetet. Annorlunda Falk-Torp s. 39. —
Båtsman, fsv. bātsman, matros o. d.; i
modernare betyd, egentl, från Karl XI:s
dagar o. i viss mening t. o. m. från
början av 1600-t.; från mlty. bô(t)sman.
Om båtsmansmat se maskopi.
Formen båts- för väntat båt- (jfr sv.
båtkarl osv.) beror på att ordet lånats;
jfr båtshake, fsv. bātshake, från mlty.
bô(t)shake; jfr Tamm Sammans. ord s.
41. Å andra sidan har fornsvenskan
bāts- i bātsdref o. bātsfarmber, som äro
inhemska ord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
