- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
81

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cavallius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

C.



Cavallius, Cavalli, Cavallin, familjen.,
latiniserade efter stamgården Håldala
(lat. cava vallis), Allbo hd Smål. — De två
senare namnformerna äro yngre, såsom
Montelin i förh. till Montelius osv.

ceder, Bib. 1541 = ty. zeder osv., av lat.
cedrus, av grek. kédros, en, ceder m. m.,
möjl. besl. med den baltiska stammen
kad- i namn på enbusken. — Härtill:
cedro- i t. ex. cedroolja, av ital. cedro
i betyd, ’citron’ el. av lat. cedro, ablat.
till cedrus i samma betyd. Jfr citron.

celeber, av fra. celèbre, av lat.
celĕber, talrik, omtalad, firad, av ovisst
ursprung. — Celebrera finns redan i fsv.

cell, jfr fsv. celle, ytterst av lat. cella,
litet rum, urbesl. med hall 2. Jfr följ.
o. källare.

cellulosa, i numera föråldrad naturvet.
anv. Acrel 1775, i betyd, ’cellämne’ 1847
(efter fra. cellulose), i modern tekn. betyd.
1883; av nlat. cellulōsa, av adj. cellulōsus,
rik på små celler, till cellula, dimin.
av cella. — Härtill bildades 1869 i
Amerika celluloid, varifrån sv. celluloid;
jfr med avs. på suffixet sv. karbid osv.

cement, av lat. cæmentum, huggen
sten, till cædere, hugga (jfr ciselera).

cendré, av fra. cendré, till cendre, aska,
av lat. stammen ciner- i cinis, aska;
alltså: askgrå; jfr fra. cendrillon (under
askunge).

censor, från lat. =, till censēre,
värdera, uppskatta, vartill även ty. zins,
ränta (se under ränta).

centner, Var. rer. 1538 = ty., ytterst
av mlat. centenarius (-um), vikt av
hundra skålpund, till adj. centenarius, som
innehåller hundra, avledn. till centum,
hundra, av ie. stammen *kn̥t- i hundra.

centrum, av lat. =, av grek. kéntron,
spets, cirkelben, medelpunkt, till
kenteīn, sticka.

ceremoni, O. Petri Kr., jfr fra.
cérémonie, av lat. cærimōnia, fromhet,
religionsbruk, av ovisst ursprung.

cert, som sjöterm o. d. 1624, i
överförd bem. av ungt datum (från o. 1890?);
jfr mlty. serie, kontrakt, ty. zerte,
kontrakt mellan skeppsbyggare o. redare
om fartygsbyggnad, skeppsbyggnadsplan,
skeppscert, av ffra. charte, av lat. charta,
papper (se karta, kort 1); eng. charter
av ffra. chartre, av lat. dimin. cartula.

certeparti, ytterst av lat. charta (se
cert) o. partīta, delad (se parti), på
grund av bruket att skriva två likalydande
intyg å samma papper.

cession, 1669, av lat. cessio, vbalssbst.
till cēdere, vika, avträda; alltså: avträde
(av tillgångar); jfr excess, process m. fl.

chaîne, dansterm, se chinjong.

champagne, 1739, av fra. =, förkortning
av vin de Champagne, dvs. vin
från landskapet Champagne, av lat.
campania, slätt (i det i tal. landskapsnamnet
Campanien), varav även fra.
campagne, slätt (= kampanj, se d. o.);
jfr följ. — Det vardagliga champis,
t. ex. Sehlstedt 1857, är bildat som
svagis (till svagdricka) osv.

champinjon, Rålamb 1690: ’Champignioner
uti Ragou’ = da. skampion, ty.,
eng. champignon, av fra. champignon,
avledn. av champ, fält, av lat. campus ds.
(se kamp 2), vartill campania, slätt (se
föreg.). Förr även svampion såsom ännu
i dial. genom anslutning till svamp.

changera, av fra. changer, av senlat.
cambiāre, av keltiskt ursprung.

chans, av fra. chance, av vlat. cadentia
(jfr kadens), fall, utfall, lyckoträff,
till lat. cadere, utfalla (vartill även casus
= kasus).

charabang, av fra. char-à-bancs, vagn
med bänkar (se kärra o. bänk).

charad, Kellgren 1790, av fra.
charad(e), 1700-t., av provenç. charrado,
småprat, till charra, prata.

chargera, i mil. betyd, ’anfalla’ o. d.
1627, i modern betyd, ’överdriva’ från
o. 1800, av fra. charger, av senlat.
carricāre, lasta, belasta, etymologiskt
identiskt med karikera, till lat. carrus,
vagn (se kärra). — Härtill sbst. charge,
i betyd, ’tjänst, ämbete’ 1638, av fra.
charge ds., egentl.: last, börda. Jfr
decharge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free