- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
85

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - dadel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kjusa till ie. gu-, vara välvd, litau. lankà,
dal till lenkti, böja (sig); se under äng;
f. ö. med samma betyd.-växling som i
de under huv, kubb, kula, kupa
anförda orden; häremot dock bl. a.
Schrijnen Neophilologus 2: 241 f. Se f. ö.
dala o. däld samt i fråga om
betyd.-växlingen t. ex. huv.

dala, sänka sig, som sjöterm 1693,
poet. o. 1830, jfr sv. dial., no. dala, da.
dale, från lty. dalen, av dal- i betyd.
’ned’ (jfr got. dalaþ, ned) el. möjl.
direkt av sbst. dal; i sv. delvis lån från da.

Dalarna, egentl. plur. till dal; urspr.
syftande på Dalälvens båda floddalar.
I Dalom innehåller den gamla fsv.
dat. plur. obest. form.

daler, o. 1530 = da., ty., ä. eng. (eng.
dollar), efter ty. taler, förkortning av
joachimstaler (varav ä. sv. joakimsdaler
m. m.), avledn. av Joachimstal, namn
på de gruvor, från vilka man (från 1519)
hämtade silvret till de första dalrarna.
— I Sv. med under årens lopp ständigt
sjunkande värde. Använt som
räknemynt t. ex. i Småland ännu på
1880-talet. — I uttr. ta mig dalern (Ihre
1766, från Hälsingland, jfr: Åh dalern
Bremer 1834) föreligger en förmildrande
omskrivning för djävulen; jfr lty. dusend
dikke daaler
och sv. ta mig tusan
plåtar
, där uttrycket ytterligare
försvagats genom utbyte mot ett annat
gammalt myntnamn (se plåt).

dalja, prygla, Onkel Adam 1842 =
sv. dial., no.; jfr lty. daljen plur., slag,
o. ty. dial. dalgen, slå; av ovisst
ursprung; jfr förf. Ark. 15: 327.

dallra, senare hälften av 1600-t.; jfr
no. daldra, dingla; möjl. r-avledn. av
ett *dalla = no. dalla, dingla; jfr även
no. dilla, dillra, dilta ds. Dylika
bildningar av mera ljudsymbolisk natur
uppstå dock ofta oberoende av varandra;
jfr sv. dial. plumma, da. plumre, sv.
plumsa. Ofta bero de dessutom på
kontaminationer, varför man här också
kunde erinra om darra, da. dirre osv.
Delvis annorlunda Olson Spr. o. st.
4: 193 f.

Dalmatien, egentl.: fårlandet, se får.

1. dam, fruntimmer, Wivallius: dam
(rim: fram), dama, jfr sv. dial. dam,
dam(m)a, isl. damma, da., ty., eng., fra.
dame, av lat. dom(i)na, fru (varav även
ital. donna o. sp. dueña), fem. till
dominus, herre (jfr span. don), avledn. av
domus, hus (urbesl. med timmer). Jfr
sv. madam, dom 1, domino, domän
o, despot. — Ordet dam är sålunda
etymologiskt besläktat med
fruntimmer, vilket ord det alltmera undanträngt.

2. dam, spel (uttalat damm, men
även dām); i betyd. ’damspel’ 1745; av
ty. o. fra. dame i samma betyd. =
dam 1; jfr ä. nsv. damenspel, ty.
damenspiel, fra. jeu des dames.

damask(er), 1729, genom förväxling
med damask (se följ.) av ty. gamasche, av
ä. fra. gamache (sv. gamasch), sannol.
från span. guadamaci, ett slags läder,
efter den tripolitanska staden Gadamès;
jfr karduan, ’från Cordova’,
marockäng, ’från Marocko’, osv.

damast, äldre även -ask, t. ex. Var.
rer. 1538 = da., (ä.) ty. -ask, -ast, eng.
-ask, fra. -as, från ital. damasco,
damasto, av Damasco, Damaskus,
vävnadens hemort. Besl. med sviskon.

1. damm, fördämning, vattengrav o. d.,
fsv. damber (damper) i båda betyd. =
isl. dammr, fördämning, da. dam,
vattengrav, i ä. da. även: fördämning, mlty.
dam (varav ty. damm), mhty. tam, eng.
dam, fördämning; i nord. spr. möjl.,
åtm. delvis, lån från mlty. Av omstridd
o. oviss härledning; möjl. besl. med
grek. dhamnós, hopad, tät, o. dhōmós,
hop, till roten dhē, dhō, ställa, lägga, i
dom, dåd osv. Betyd.-växlingen är
densamma som i dike. — Härtill: dämma,
fsv. dæmma = isl. demma, got.
faurdammjan, ags. fordemman.

2. damm, stoft o. d., sv. dial. även
damb n., damm, damm f., dimma, ä.
nsv. ofta damb (åtminstone i skriften
långt.in på 1800-t), fsv. damb i betyd.
’ånga, rök o. d.’ liksom i ä. nsv. (Bib.
1541) o. i förb. rök och dam(m) i
Gyllenborgs Tåget över Bält (om Karl X
Gustaf) o. i Tegnérs Karl XII (där dock
ordet numera tillägges den moderna
betyd.) = no. damb, damm, damm, till
ie. roten dhembh (se dimma, dum),
växlande med dhemb i lty., eng. damp,
ty. dampf, ånga, imma, rök o. d. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free