- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
86

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - dan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Härav t. ex. det vard. damma på, piska
på o. d., Weste 1807.

dan, -dan (i sådan), se dann.

dana, Spegel 1712 (enstaka); i
litteraturen först o. 1750; från da. danne,
bilda, forma, äldre även: laga (så att)
= skån. danna, forma, avledn. av adj.
dan i saadan osv.; i sv. ombildat efter
dan (se dann). — Att ordet först
uppträder hos Spegel är säkerl. ingen
tillfällighet, då denne var född i Ronneby
o. flera år vistats i Skåne.

danaarv, fsv. dānaarver, dānar- m. m.,
motsv. fno. dánararfr, fda. danearv, väl
egentl. ’arv till vilket icke finnes
levande arvingar’, till genit. sing. av ett
*dān f., död (avledn. av stammen i dåna
o. ); jfr fnor. dánarfé, danaarv, o.
dánardagr, dödsdag. — Vokalen a i nsv.
för väntat å (jfr fsv. spān › nsv. spån
osv.) beror därpå att ordet fortplantats
på lärd väg o. genom skriften.

dandy, modelejon, ett numera mindre
brukligt ord, som hade sin egentliga
glanstid under 1830-1850-talen (jfr
lejon, petimäter, snobb, sprätt),
av eng. dandy, snobb; f. ö. dunkelt.

dangla, Spegel 1712: dångla (liksom
i vissa sv. dial.) = no. dangla, nisl.
dángla, da. dangle (eng. dangle möjl.
från nord.), avljudsform till dingla;
ljudsymboliskt; jfr dank 1, 2.

1. dank, smalt ljus, 1720, dancke
1721; i sv. dial. även dånk, till sv. dial.
danka, dingla, slänga, alltså urspr.:
’något slankigt’ el. dyl.; besl. med dangla;
jfr sv. dial. dangling, dank, till dangla.

2. dank i slå dank 1640 = da. dial.,
jfr no. driva dank, till ä. nsv., sv. dial.,
no. danka, da. dial. danke, gå o. driva,
i sv. dial. även ’dingla’ (se föreg.);
jfr slå klick (: klicka), slå slint
(: slinta). I fråga om
betyd.-utvecklingen ’dingla’ › ’vara sysslolös’ jfr sv.
dial. dangla i båda betyd., no. dalla
bl. a. ’slänga’ o. finl. dial. ’slå dank’,
no. darla o. darka, ty. bummeln osv.;
se Olson Spr. o. st. 7: 66 f. — Härtill:
ä. nsv. danker, lätting, Brasck 1645 o.
ännu hos Dalin 1850 = sv. dial.

Danmark = fsv., fda. = runda.
Danmǫrk o. 980 (tanmaurk) = isl.
Danmǫrk, latinis. Danimarca, motsv. sv.
Danmark, socken i Uppl., m. m.; av
omstritt ursprung. Noreen Spr. stud.
2: 138 f. sammanställer namnet med
fsax. denne, ty. tenne, fast mark,
loggolv m. m., av germ. *danjō-, avledn.
av mlty. dan, skog, mholl.: småskog,
öppet fält, vartill även fhty. tanna (ty.
tanne), väl egentl.: skogsträd; besl. med
sanskr. dhanvan, slättland; senare leden
vore mark i betyd. ’skog’; alltså: skog
på fast o. jämn mark, snarast syftande
på danernas ursprungliga hemland
(Skåne). — Enl. Wadstein Namnet
Danmark (Göteb. högsk. årsskr. 1918) syftar
ordet ursprungl. på det forna danska
gränsområdet mot söder (jfr mark) o.
betyder egentl.; vattenbesköljd, sank
gränsmark; till mlty. dane, dene,
sidländ, av flodvattnet översköljd mark, sv.
dial. dank(e), sankt ställe, eng. adj. dank,
våt, samt sanskr. dhánvati, rinner, osv.;
jfr även eng. den (germ. *danja-), djup
håla, klyfta. — Enligt båda dessa
härledningar skulle folkslagsnamnet ha
sekundärt uppstått ur landsnamnet, något
som emellertid i fråga om så gamla
folknamn är egnat att ingiva betänkligheter;
jfr härom under est. — Bugges i
betydelsehänseende tilltalande härledning
av daner Ark. 5: 125 (: grek.
khthónios: khthōn, jord) stöter på vissa
formella svårigheter (jfr H. Pedersen KZ
36: 105).

dann o. dan, adj., förskräcklig, häpen
m. m. = no. dan, beskaffad, lysten,
begärlig, förskräckt m. m., da. dial. dan,
skickad till, passande för; samma ord
som -dan i sådan osv., motsv. fsv.
dan(a) i svadan(a), hurudana = da.
saadan, hvordan osv.; från mlty. dân,
gjord, skapad, beskaffad, part. pf. av
dôn, göra, o. motsv. ty. getan (se f. ö.
danne-, don, dåd o. jfr dana).

danne- i danneman, dannekvinna,
fsv. donde(s), dande(s), danne =
senisl. dándi, fda. dande(s), dande(s), av
mycket omstridd härledning;
sannolikast från da., vars donde(man) kanske
uppstått ur äldre dughande man (jfr
fsv. doghandi man, isl. dugandi maðr);
härav sedan dande. Dessutom har man
bl. a. tänkt på lån från mlty. dônde,
part. pres. till dôn, göra, i den dock ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free