- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
88

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - decimal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

decimal, av fra. décimal, lärd avledn.
av lat. decimus, den tionde; jfr tio.

defekt, adj. o. sbst. = ty. (sbst.),
av lat. dēfectus, till dēficere, fattas, i 3
pers. sg. pres. dēficit, varav .sv. sbst.
deficit, brist, balans; till , från, o.
facere, göra (jfr effekt, facit, faktum).

defensiv, sbst., 1738 (som adj. redan
Gustaf II Adolf 1629: ’en defensiv
örligh’) = fra. défensive osv., egentl, av
fem. sg. till ett mlat. adj. defensivus,
till part. pf. defensus av lat. defendere,
försvara, avvända (av dē-, bort, från,
o. ett verb, som sannol. hör till en ie.
rot ghen i bl. a. isl. gandr, käpp).

defilera, i modern milit. betyd. 1819
(annars som militär term, i
ursprunglig betyd, redan 1687), av fra. défiler,
egentl.: gå i rad, till file, rad, tråd, av
lat. fīlum, tråd (jfr filé, profil).

definiera = ty. definieren, fra.
définir, av lat. dēfīnīre, avgränsa, bestämma,
till fīnīre, bestämma, sluta (jfr fin,
final
). — Härtill bl. a. definitiv, av
fra. définitif, av lat. dēfīnītīvus, bestämd;
ävensom definition, 1604, som logisk
term Rydelius 1721 = ty., av lat.
dēfīnītio.

deg, fsv. dēgher m., motsv. isl. deig n.,
da. dei(g), got. daigs, mlty. dêch, fhty.,
ty. teig, ags. dág (eng. dough), av germ.
*daiᵹa- el. möjl., att döma av
genusväxlingen o. grek. teikhos nedan, en
s-stam *daiᵹaz, till ie. roten dh(e)igh,
knåda, forma, i got. deigan, st.vb, ds.,
lat. figura, gestalt (se figur), fingere,
bilda (med presensbildande n; se fint),
grek. teĩkhos n., mur, sålunda egentl.:
knådad massa (alltså av ler); ävensom isl.
adj. deigr, mjuk = mlty. dêch, mhty.
teic (ty. dial. teig). Jfr degel, deja,
diger, digna
.

degel, i ä. n s v. även däg(h)il, y. fsv.
deghil = isl. digull, da. digel, mlty.
degel, fhty. tegal (ty. tiegel), av germ.
*diᵹila-, *diᵹula-, instrumentalbildning
på svaga avljudsstadiet till ie. roten
dheigh, knåda, forma, i deg; alltså
egentl.: formningsredskap; bildat som
t. ex. stekel. Möjl. påverkat av det
obesl. lat. tēgula, degel. — Det svenska
ordet synes snarast vara lånat från mlty.;
den först på 1700-t. uppträdande
biformen digel beror i alla händelser på
inverkan från ty. tiegel.

Deger-, stor, i ortnamn, se diger.

deja, fsv. dēghia, hushållerska = isl.
deigja, tjänstekvinna, ä. da. deie,
hushållerska, frilla, ags. dǽge, bakerska,
ladugårdspiga, av germ. *daiᵹiōn, avledn.
av deg, egentl.: bakerska; jfr ags.
hlǽfdíge (med samma avljudsstad. som got.
deigan, älta, forma) › eng. lady, egentl.:
brödknåderska (se lev).

dejeunera, egentl. = dinera (se d. o.).

dejlig, i ä. tid ofta däg(e)lig, fsv.
dægheliker m. m., duktig, vacker = da.
deilig, från mlty. degelik, duktig, avlett
av deg(e), trevnad, framgång, germ.
*þiᵹi-, i avljudsförh. till got. þeihan,
fsax. thîhan, fhty. gidîhan (ty. gedeihen),
frodas, trivas o. d. (se gedigen), av
germ. *þinhan; besl. med tung (*þung-)
o. tät (*þinht-).

dejsa, sjöt., sacka o. d., 1698, liksom
(ä.) da. deise, ty. dei(n)sen av ä. holl.
dei(n)sen, av ä. *densen, röra sig upp
o. ned, av ovisst ursprung.

dekadans, av fra. décadence, av mlat.
decadentia, till , ned, o. cadere, falla
(jfr chans).

dekan, se under det ej besläktade
djäkne (slutet).

deklamera, av lat. declamāre, häftigt
ropa, av förstärkande o. clamāre,
ropa (se reklam).

deklarera, av lat. declarāre, göra klar,
förklara m. m.; se klar.

deklinera, av lat. declīnāre, böja
undan, avtaga, minskas, böja (i grammat,
betyd.), av dē- o. clināre, böja (se
klinik; urbesl. med lid).

dekokt, U. Hiärne 1680 = ty., av lat.
decoctus o. decoctum (även som sbst.), part.
till lat. decoquere, uppkoka, till coquere
(se koka). lä. nsv. stundom i stället
översättningen afsod(h),till sjuda, koka.

dekolleterad, av fra. décolleté, part.
pf. till décolleter, av dé-, bort (av lat.
dis, jfr tvist), o. collet, krage, avledn.
av ett ord motsv. lat. collum, hals (se
d. o. o. kyller).

dekorera, av fra. décorer, av lat.
decorāre, avledn. av decus (genit. decoris),
prydnad.

dekret, L. Petri 1566 = ty., av lat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free